-Inställningen är anti invandrare, anti finlandssvenskar och anti ålänningar, säger hon.
POLITIK Cirka 45 personer lyssnade på och deltog i måndagskvällens debatt om svenska språkets ställning i Finland. De fick höra Svenska riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos uttrycka sin oro över svenskans framtid.
Hon ingick i panelen tillsammans med Björn Månsson, generalsekreterare för Svenska folkpartiets riksdagsgrupp och den åländska riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér. Moderator var talman Roger Nordlund (C).
"Målmedvetenhet"
Ulla-Maj Wideroos jämför finlandssvenskarnas situation med någon som blivit inträngd i en vrå.
-Jag började i riksdagen 1995 och jag har aldrig tidigare upplevt något sådant som jag upplever i dag. Det finns en målmedvetenhet i att minska de finlandssvenska inslagen i Finland.
Finlandssvenskarna räknas inte som fullvärdiga medborgare, anser hon.
-Det finns en inställning i Finland som är anti invandrare, anti finlandssvenskar och anti ålänningar samtidigt. Jag tror inte att det här är en händelse. Det finns enskilda och grupper med ett intresse av att försvaga det finlandssvenska.
Ändå tror Ulla-Maj Wideroos på en förbättring.
-Nu låter det som om domedagen är på kommande. Men jag tror att vi vinner den här kampen.
Hon framhåller några positiva saker: att statsminister Matti Vanhanen sagt att svenska ska vara ett nationalspråk och att många tvåspråkiga familjer väljer svenska daghem och skolor till sina barn.
-Jag tror att klappjakten vänder till något annat. Så här kan man inte hålla på i all evighet.
I det fortsatta arbetet kommer ålänningarna och finlandssvenskarna att behöva varandra, anser Ulla-Maj Wideroos. Hon tror på en gemensam informationskampanj.
-Upplysning är alltid av nytta. Vi måste fundera på en strategi. Där har vi något bra att göra tillsammans.
"Anti kostnad"
Landshövding Peter Lindbäck, som är på plats för att lyssna på debatten, ser framför allt en anti-kostnadsinställning som orsak till negativa känslor mot ålänningar, finlandssvenskar och invandrare.
Elisabeth Nauclér betonar för sin del att det inte är Finland som förfinskat Åland utan EU.
-Allting måste via Helsingfors där arbetsspråket är finska, säger hon.
Björn Månsson säger skämtsamt att om den svenska riksdagsgruppen hade en aftonbön skulle det vara: "Tack gode Gud för Åland!".
-Åland är den sista garantin för svenskan i Finland. Vi kan alltid i sista hand lita på att ålänningarna kräver service på svenska.
Han nämner sedan sådant som är positivt för finlandssvenskarna, bland annat att den finlandssvenska befolkningen minskat förhållandevis lite de senaste 40 åren och de finlandssvenska fonderna "som är större än Nobelstiftelsen".
-Vi saknar inte helt framgångar. Men vi behöver Ålands stöd, säger han.
Inga påföljder
Många i publiken ställer frågor till panelen. En av dem gäller bristen på straffpåföljder i språklagen.
-En orsak är att det inte skulle ha funnits majoritet för påföljder i riksdagen, säger Ulla-Maj Wideroos.
-Det gick inte att få ut mer än så här. Och min åsikt är att man inte ska öppna språklagen just nu. Jag misstänker att det i så fall går år fel håll, säger hon.

Anna Jakobsson