Invånarna på Lappo i Brändö kommun var i behov av nya reningsverk, men i stället för att var och en på egen hand skulle bygga sitt verk valde de att gå ihop.

Frågan väcktes redan 2012 och en arbetsgrupp började se över möjligheterna att bygga ett avloppsreningsverk som skulle omfatta hela byn. 

– Behovet uppstod på grund av ny lagstiftning. Gästhamnen är en av de livligast trafikerade under sommarsäsongen, cirka 2.300 övernattade här i somras.  Bolaget Södra Brändö Turistservice Ab (SBT) hade varit tvungna att bygga ett eget reningsverk. Likaså enskilda fastigheter, gästhemmet Pellas och andra mindre företag. Vi tyckte att det vore en utmärkt idé att försöka samordna det hela. Men det är inte något litet projekt, berättar Jan-Åke Törnroos, fast boende på Lappo och en av de drivande i projektet sedan start.

– Vi skickade ut en intresseanmälan till samtliga som äger fastigheter här. Nästan alla svarade att de ville hänga med. 

Reningsverket har varit i gång sedan juni 2016. 35 medlemmar är med i Andelslaget Lappos vatten och miljös reningsverk, och reningsverket försörjer drygt 50 fastigheter.

– Det hela utgjorde ett omfattande projekt i lokalsamhället. När det byggdes grävdes stora delar av byn upp och det såg lite dystert ut. Men det har fungerat rätt bra efter vissa barnsjukdomar och inlärningsprocesser, reningsverket är modernt och effektivt, säger Marja Helin, butiksföreståndare för Lappo Handelslag, som har både butiken och sitt privata boende anslutet till reningsverket.

Stora utmaningar

Men vägen dit var inte alldeles spikrak. Till att börja med måste projektgruppen komma överens med Brändö kommun om hur det hela skulle organiseras. Det hör inte till vanligheterna att ortsbor själva har huvudmannaskapet för den här typen av projekt, det brukar innehas av kommunen. Jan-Åke Törnroos berättar att kommunen har stått för 30 procent av anläggningskostnaderna, och han menar att samarbetet varit bra för båda parter.

När finansieringen var tryggad och kommunen var med på noterna gjordes anbud för entreprenader för grävning, elarbeten, att bygga reningsverket och sätta det i drift. 

Men det var inte slut där – andelslaget skulle godkännas, man skulle få miljötillstånd av ÅMHM (Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet) och tillstånd från markägare att dra infrastruktur. 

– Om man skulle räkna alla timmar så är det hundratals, det har varit många möten och mycket papper. Också arbeten med driften och hanteringen har krävt mycket möda. Men vi har ett bra team inom styrelsen, det har varit en intressant inlärningsprocess, säger Jan-Åke Törnroos.

Andelslaget betalade för grävning och läggning av avloppsrörssystemet genom hela byn, enskilda fastighetsägare måste betala en anslutningsavgift, en medlemsavgift och årsavgift. Enskilda måste också betala grävning från fastigheten till stamledningen. 

Parallellt med att grävningarna gjordes passade man dessutom på att lägga nya vattenledningar, de gamla var från 1965 och det var en tidsfråga innan man hade behövt göra det.

– Det här kompletterar helheten och Andelslaget sköter en stor del av vattenförsörjningen i byn idag, säger Jan-Åke Törnroos.

– Det är ganska komplext, allt måste fungera och alla tillstånd måste finnas. Men skulle man ha byggt egna reningsverk hade det blivit dyrare och man hade varit tvungen att själv sköta om det, nu har vi en syssloman som sköter om att driften fungerar. Styrelsen möts i fall problem eller aktivitet krävs.

Projektet har krävt mycket ideellt arbete, talkoanda, finansiering och en stor portion tålamod – men det har varit värt det. 

– Det visar att man kan få mycket till stånd om man jobbar ihop. Nycklarna har varit envishet och framförhållning. Det gäller att ta reda på saker och ting och se till att finansieringen, dokumentationen och informationen är i skick, säger Jan-Åke Törnroos.

Förbättrar gäddyngelproduktionen

2019 tillkom ännu ett projekt i anknytning till reningsverket. Då inleddes ett åländskt EU-baserat Leaderprojekt som ska se till att lämpliga miljöer skapas för gäddyngelproduktion i skärgårdshavet. En nyanlagd våtmark på cirka 1,4 hektar ligger i anslutning till reningsverket och havet. 

Arbetet med att färdigställa våtmarken är nyligen slutfört och kommer att börja användas 2021.

– Våtmarken är som en fälla för fosfor och skadliga ämnen som annars åker rakt ut i vattnet. Samtidigt är det bra för fisken, det är en gynnsam miljö för gäddan att leka i, säger Filip Blomberg som varit konsult i Leaderprojektet.