En bit vetenskapshistoria på Åland och en av grundstenarna för ekologiforskningen i Finland är nu hotad. Det handlar om Helsingfors universitets långtidsuppföljning av de 4.500 ängsnätverken på Åland. I det ingår kartläggningen av ängsnätfjärilen, som är utrotad i övriga Finland men som på Åland lever kvar i flera sammankopplade populationer.
Universitetet betalar visserligen lönen för två forskningskoordinatorer, men datainsamlingen på plats på Åland har alltid finansierats genom externa medel – man är alltså till den delen beroende av donationer. Själva kartläggningen kostar drygt 80.000 euro årligen och från och med år 2026 saknas alltså pengar.
Många involverade
Marjo Saastamoinen är professor i evolutionsekologi. Hon säger att det som gör just den här kartläggningen utmanande är dels att det behövs så många involverade för insamlingen av data, dels att deltagarna behöver sitta på en förkunskap som omöjliggör att volontärer från allmänheten deltar.
Omkring 30 studeranden anställs därför som forskarassistenter årligen, och de får på förhand lära sig det som behövs för att genomföra sin uppgift under de två veckorna de sedan tillbringar på Åland. Kartläggarnas löner, deras kilometerersättningar och boendekostnader hör till det som ska täckas genom extern finansiering.
– Allt blir dyrare, det är en konstant kamp att få ihop pengarna, säger Marjo Saastamoinen.
Ängsnätsuppföljningen
• Projektet inleddes i början av 1990-talet av den blivande akademiprofessorn Ilkka Hanski.
• Hittills har omkring 600 studeranden och forskare medverkat.
• Det rör sig om en långtidsuppföljning av 4.500 åländska ängar. Man tittar på ängsnätsfjärilar och på vilka miljö- och klimatförändringar som påverkar populationerna.
• På senare år har projektet utvidgats och omfattar numera också fjärilens två näringsväxter, parasitoider och växtsjukdomen mjöldagg.
• Långtidsuppföljningen är unik på grund av långvarigheten, datavidden och vilka forskningsmöjligheter den öppnar.
Satt Åland på kartan
Hon förklarar att det handlar om ett unikt forskningsprojekt – ingen annanstans finns en motsvarande populationsstudie. Den så kallade metapopulationsmodell som uppföljningen gett upphov till används i dag som exempel inom ekologi- och biologistudier globalt. Samma sak gäller de skyddsåtgärdsmodeller som tagits fram.
Det största värdet ligger i att uppföljningen har pågått oavbrutet i över 30 år.
– Det som gör Åland så extremt unikt, till exempel ur fjärilsperspektivet, är att vi har så detaljerad information om de olika populationerna.
Men bryts tidsserien kan forskarna alltså bara studera effekterna av olika faktorer mellan åren 1993 och 2025. Återupptas kartläggningen senare kommer det att dröja flera år innan man kan dra några säkra slutsatser utifrån det nyinsamlade materialet.
Hoppas på bidrag
I dag är långtidsuppföljningar på det här området kanske viktigare än någonsin, säger Marjo Saastamoinen. Uppföljningen ger bland annat pålitliga prognoser för hur naturen reagerar på effekterna av klimatförändringen.
– Långa tidsserier är i princip det enda sättet att förstå i princip allt som har ändrat i naturen över tid.
Forskningen är också av stor betydelse för Åland. Uppföljningen används i dag som en indikator för biodiversitet både i miljöståndsprocesser och i Ålands strategiska hållbarhetsarbete. Men enligt Marjo Saastamoinen deltar inte Ålands landskapsregering i finansieringen.
– Inte för tillfället, men det vore trevligt att få lite ekonomiskt stöd. Det här ligger ju i Ålands intresse också.
Universitetet söker donationer på drygt 400.000 euro. Det är en summa som skulle säkerställa forskningen i fem år framåt.
