Jordbrukets utsläpp av bland annat kväve och fosfor i sjöar och hav kan mätas genom det vatten som rinner ner i diken och bäckar från jordbruksmarken.
För att fastställa mängderna behöver man dels ta reda på hur mycket av ämnena som vattnet innehåller, dels mäta hur mycket vatten som flödar genom diket eller bäcken.
På Åland är det ÅMHM:s fältmästare som står för dessa mätningar. Kim Luoma är ute och tar olika sorters vattenprover flera gånger i veckan.
– Jag hade 201 dagar i fält i fjol, säger han.
Skapar en kurva
Provtagningarna i Möckelbybäcken, som mynnar ut i Svibyviken, och i Svartbäcken, vars vatten hamnar i Lumparn, görs två gånger i veckan under perioden september till maj. I juni, juli och augusti är det torrare, och då tas inga prover.
Markområdena runt de båda bäckarna kallas för typområden. Med det avses ett litet och väldefinierat avrinningsområde dominerat av jordbruk.
I ”vanliga” diken mäter ÅMHM tre saker: vattenflöde, totalfosfor och totalkväve. Men för vattnet i Möckelbybäcken och Svartbäcken görs 13 olika analyser.
Man mäter även flödet. Då delas dikets bredd in i tio centimeter breda sektioner. I varje sektion mäter man vattennivån och hastigheten på vattnet.
– Ett lite bredare dike tar en halvtimme att mäta, säger Kim Luoma.
Processen kan dock snabbas upp genom en så kallad avbördningskurva. Den baseras på många tidigare mätningar och visar förhållandet mellan vattnets nivå och flödet på en viss plats.
När man väl skapat en tillförlitlig kurva räcker det att bara mäta nivån. Sedan läser man ut flödet av kurvan.
– Det sparar tid, säger Kim Luoma.
Några gånger per år gör man sedan manuella flödesmätningar för att kontrollera att kurvan är korrekt.
– Men i Svibytrumman har vi en nivålogger som mäter nivån var tionde minut och ger ett medelvärde varje timme. Det ger 24 flöden per dygn.
800 kilo kväve
Kim Luoma visar ett diagram över hur flödet såg ut hösten 2023 till sommaren 2024. På två ställen sticker det i väg kraftigt uppåt.
– Det är höstflödet och vårflödet. Resten av året är det betydligt lägre.
Den 17 februari finns den högsta toppen.
– Då var det otroliga mängder.
Det rann 3.500 liter vatten per sekund genom diket den dagen. Med en fosforhalt på 132 mikrogram per liter och en kvävehalt på 2.690 mikrogram per liter passerade 40 kilo fosfor och 800 kilo kväve genom diket på ett dygn.
Tolv av de 13 analyserna från typområdena görs på ÅMHM:s laboratorium. Ett prov skickas i väg för analys.
– Det är mycket tid som går åt, säger Kim Luoma.
Resultaten passerar sedan flera instanser, i syfte att bland annat kunna utvärdera vilka effekter olika åtgärder inom jordbruket har på exempelvis läckaget av näringsämnen. Vet man det kan rådgivning och stöd utformas så att de ger bästa möjliga resultat.
– Det behövs mycket data för att kunna dra slutsatser. Annars får man bara en ögonblicksbild. Det är de långa serierna som är viktiga, säger Kim Luoma.
Möckelbybäcken och Svartbäcken
• Möckelbybäckens avrinningsområde i Jomala är 1.103 hektar stort. Det består till 57 procent av skogsmark och till 28 procent av åkermark. Fyra procent är betesmark och åtta procent våtmark.
• Svartbäckens avrinningsområde i Sund är 932 hektar stort. Åkermarken utgör cirka 20 procent och skogen 78 procent av områdets totala areal. I området finns flera nötkreatursbesättningar.
• Källa: SLU:s rapport ”Avrinningsområden på Åland, Årsredovisning 2022/2023”.
Utvärderingen av LBU-programmet
• Mätningarna som görs i Möckelbybäcken och Svartbäcken ska bland annat användas för att utvärdera effekterna av LBU-programmet (landsbygdsutvecklingsprogrammet) 2014–2022. Många parter är inblandade i arbetet.
• ÅMHM:s fältmästare mäter vattenflödet och tar vattenprover ett par gånger i veckan under september till maj.
• ÅMHM:s laboratorium analyserar de flesta av vattenproverna.
• Resultaten av analyserna skickas till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som levererar rapporter till landskapsregeringens miljöbyrå en gång per år. Rapporterna baseras även på odlingsuppgifter som samlas in av Ålands hushållningssällskap.
• Miljöbyrån skickar SLU-rapporterna till näringsavdelningen, som i sin tur anlitat Nordregio och Åsub för att göra årliga utvärderingar av LBU-programmet.
• Snart inleds arbetet att göra den slutliga utvärderingen av hela LBU-programmet. Den ska vara klar 2026.
”Uppgifterna är till stor nytta”
Mätningarna i Möckelbybäcken och Svartbäcken används även i uppföljningen av vattendirektivet.
– Vi har stor nytta av uppgifterna när det gäller vår förvaltningsplan för vatten, säger vattenbiolog Susanne Vävare.
Landskapsregeringen beslutade i förra veckan att ingå ett nytt avtal med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) om analyser och beräkningar av de vattenprover som tas i Möckelbybäcken och Svartbäcken.
Susanne Vävare säger att uppgifterna används för att utvärdera om olika stöd till jordbruket fungerar som de ska.
– Man borde kunna se om jordbrukare använder minskad gödsling och sådana saker.
SLU:s rapporter skickas till näringsavdelningen som i sin tur anlitar konsulter som utvärderar stödformerna.
– Det är väldigt komplicerade och långa utvärderingsprocesser som genomförs, säger Susanne Vävare.
Men SLU:s rapporter uppfyller fler syften, säger hon.
– För min del är de viktiga eftersom de också ingår i uppföljningen av vattendirektivet. Det har visat sig att vi har stor nytta av dem när det gäller vår förvaltningsplan för vatten.
Näringsavdelningens chef Linnéa Johansson säger att det totalt sett finns väldigt få miljöuppföljningar.
– Här fanns en metod som man kunde använda. Annars är det svårt att säga något om miljöstöden, säger hon om uppgifterna om avrinningsområden.
