Där vattenkvaliteten är sämst krävs det en halvering av kväve- och fosforutsläppen till år 2027. Formeln för att nå målet heter samråd med både jordbrukare och fiskodlare.
POLITIK Trots ett ambitiöst miljöhandlingsprogram 2005-2008 har Åland ännu inte brutit trenden med höga utsläpp av kväve och fosfor, tvärtom har utsläppen till och med ökat.
Med det nya, kommande vattenåtgärdsprogrammet 2009-2015 är målet, igen, att minska utsläppen. Vattenbiolog Mikael Wennström tror att man har större chans att lyckas nu.
- Med programmet 2005-2008 hade man ambitiösa mål men analysen av om målen var realistiska var inte så djup. Nu har vi lika hög ambitionsnivå men koncentrerar oss på mer realistiska åtgärder.
Först samråd, sedan åtgärder
Strategin nu heter samråd med de berörda, till exempel fiskodlare och jordbrukare, så att de går med på att göra det som krävs för bättre vattenmiljö. Exakt vilka åtgärder som ska genomföras längre fram klarnar först efter att man hållit dessa samråd.
En del åtgärder är ändå på gång. För jordbruket gäller, redan för nästa odlingssäsong, riktad rådgivning enligt modell från det svenska kunskapsprojektet Greppa näringen som syftar till att göra jordbrukarna medvetna om hur de kan minska kväve- och fosforläckage.
Sparar pengar
Miljöminister Katrin Sjögren (Lib) och hennes tjänstemän hoppas den riktade rådgivningen blir en morot för att bättre utnyttja miljöstödsprogrammet.
- Det gäller att föreslå åtgärder som jordbrukaren vinner pengar på, till exempel hur och när man ska gödsla, samtidigt som miljön vinner.
Katrin Sjögren betonar att de pengar som finns ska styras mot miljöåtgärder.
- Kanske miljöstödet måste bli spetsigare, alltså att man måste vidta längre gående åtgärder för att få miljöpengarna, funderar hon.
Andra konkreta åtgärder inom jordbruket är stöd till våtmarker, bidrag till lokala vattenvårdssatsningar som till exempel sedimenteringsdammar för att fånga upp fosfor samt ett pilotprojekt med fosforfällor vid diken.
Krav på fiskodling 2010
Också inom fiskodlingen är det samråd med näringen som gäller, något som fiskeribyråns chef Jenny Eklund-Melander är glad över.
- Näringen känner nu att vi bryr oss, säger hon.
Detaljerade utsläppskrav och -mål för fiskodlingen slås fast i ett genomförandeprogrem i slutet av 2010. Regelverket ses över så att längre tillstånd kan komma i fråga om bästa tillgängliga teknik används och utsläppen minskar. Samtidigt ska landskapsregeringen bli pådrivande aktör för en med hållbar fiskodling på Östersjönivå med enhetlig system så att odlingar inte flyttar dit där kraven är lägre.
Fosfatfritt tvättmedel
Åtgärder föreslås också på flera andra områden. Lagtinget har redan gått in för att fosfor ska förbjudas i tvättmedel, nu ska en förordning om det tas fram.
Goda avloppslösningar ska fortsättningsvis stödas och lagstiftning tas fram för att skydda dricksvattentäkterna. Tillsammans med rederierna vill LR minska sjöfartens utsläpp och stöder ett förbud för småbåtar att släppa ut avfallsvatten. Också internationellt samarbete, till exempel inom Helcom och EU, finns med.
Piska och morot
Trots betoningen på samråd, attitydförändring och frivilliga åtgärder utesluter Katrin Sjögren inte lagstiftning.
- Vi behöver både piska och morot.
Så är det säkert. Ålänningarna är stora nedsmutsare per capita och särskilt i de inre vikarna är vattnet smutsigt. Klassificeringen av vattnens tillstånd visar att Kaldersfjärden och Ämnäsviken är Ålands mest eutrofierade havsvik.
Utkastet till vattenåtgärdsprogrammet har varit på remiss och efter det omarbetats. Nu går det på snabbremiss igen till kommuner och organisationer innan det ska slås fast i december.

Kerstin Österman