Yrkesfiskarnas problem med gråsäl är inte något nytt. I flera år har de kämpat mot den växande gråsälsstammen som både förstör fångst och redskap.
Runt Åland finns mycket gråsäl och stammen har varit stabil de senaste åren, visar de inventeringar som gjorts. I takt med att sälen ökat har yrkesfiskarna genom åren fått söka sig till andra vatten längre söderut.
– För 19 år sedan flyttade vi till Öland delvis på grund av sälarna. Där klarade vi oss i tio år. Sedan började bekymren uppstå där också och då flyttade vi till Bornholm. Nu är sälarna där med, säger Svante Mattsson som varit fiskare i 42 år.
Det är i södra Östersjön och längs den svenska kusten som sälarna nu ökar mest. Tidigare har förekomsten varit som störst i vattnen runt Åland och i Kvarkenområdet, säger verksamhetsledare Fredrik Lundberg på Ålands fiskarförbund:
– Jag tror inte att det finns rum här för fler. De ynglar av sig här, men sedan flyttar de till områden där det inte finns så mycket. Nu börjar de andra få samma problem som vi har haft.
Han säger att sälen utgör det största hindret för fisket att växa och utvecklas.
– Det har blivit oändligt mycket svårare. Annars skulle det finnas potential. Det är ett bra livsmedel och vi har en hyfsat stor marknad.
Sälarna tog allt
Svante Mattsson vittnar om en fisketur där sälen tog 600 kilo av laxfångsten, medan han själv drog upp 30 kilo.
– Grannbåten tog inte ens fram rensarkniven. Allt var borta, säger han.
En annan gång hade sälen tagit 40 laxar. Själv drog han upp sex som var hela. Under torskfisket på Ålands hav 2013 var sälen med och åt i 90 procent av fallen, säger han.
– Vi kan väl säga så här: det sälen tar på två veckor får vi på ett helt år. Varje säl äter fem kilo fisk per dag och det finns cirka femtusen sälar på Åland. Räknar man med det plus att inte vi kan fiska under vissa tider är det hopplöst. 
Vad kan ni göra?
– Vi flyttade ju söderut. Sälen har jagat oss runt Östersjön. Men det finns ingen lösning på problemet, vi får leva med det. Det vi borde göra får vi inte göra, säger han och tillägger att det vore omänskligt att ta livet av sälarna när de är små. 
Svante Mattsson beskriver situationen som en katastrof för det kustnära fisket. Bäst klarar sig trålfiskarna som har sälsäkra redskap.
Yrkesfiskarna kan visserligen också skjuta sälen, men man får inte skjuta från båten annat än om en säl fastnat i näten.
Har du funderat på att sluta?
– Inte får man ge upp, jag är dum och envis på det sättet.
Väldigt svårjagade
Ett annat problem är att sälarna inte längre bara finns ute till havs, utan söker sig längre in i innerfjärdar och vikar. Speciellt nu när det inte finns några isar. Sälen har setts i Lumparn, Slemmern, Ivarskärsfjärden och Västerhamn. Bland annat. Orsaken stavas mat och utrymme.
– Men de är betydligt skyggare när de kommer där människor vistas, så man ser dem sällan, säger Fredrik Lundberg.
Skyddsjakt kan förvisso ta bort problemindivider, men det är bara en tillfällig lösning. Eftersom man inte får skjuta säl från båt blir den dessutom ännu mer svårjagad där det finns bebyggelse, påpekar han.
Ser du någon lösning på problemet?
– Jag tror faktiskt inte att man kan göra så mycket mer. Man behöver jaga problemindivider och hålla ned stammen så gott det går. Dessutom behöver man ha ersättningen för sälskadorna om man vill bibehålla yrkesfisket. Och så måste fiskarna anpassa sig efter sälens närvaro.
Toleranspeng behövs
Att hitta sälsäkra fiskemetoder är nästan hopplöst, säger Fredrik Lundberg, i alla fall till en kostnad som man kan motivera. Däremot uppskattar han den så kallade toleranspeng som fiskarna får för att, enkelt uttryckt, acceptera att det finns säl i vattnet som förorsakar skador.
Stödet ges till fiskare med årsinkomster som till mer än 15 procent, eller minst 5.000 euro, kommer från fisket. Summan man får baseras inte på hur mycket sälskador man haft, utan hur mycket fångst man dragit upp. Ersättningarna betalas ut av den europeiska fiskerifonden.
Enligt Svante Mattsson finns det dock ett problem med stödet. Kommer fiskarna inte upp till den summa då ersättningen träder i kraft får de inget stöd för skadorna.På bilden ovan, som är tagen av forskare Markus Ahola på Naturresursinstituet i samband med fjolårets sälinventering, syns 818 sälar på klipporna sydväst om Kökar.

Sandra Widing