Läs också: Åsub: Stugägare stärker det åländska näringslivet
Else och Bjarne Holmström från Mariefred i Sverige tillbringar två månader varje sommar på sin sommarstuga på Åland.
Tidigare var de på stugan även vartannat veckoslut under vintern, men efter att ms Rosella försvann blir det kanske var fjärde måndag eftersom tillgängligheten försämrades.
De passar bra in i mallen för fritidshusägare som spenderar pengar på Åland.
– Vi köper allt här, säger Else Holmström.
– All mat, allt byggmaterial, veterinär- och frisörkostnader, säger Bjarne Holmström.
Är det ett medvetet val?
– Ja, vi bor här och lever som vilken ålänning som helst, säger Else Holmström.
– Enda skillnaden är väl att med kursen på den svenska kronan betalar vi mer än ålänningarna, tillägger Bjarne Holmström.
De försämrade kommunikationerna har även satt sina spår bland vänner och bekanta.
– Vi har bekanta som hade långtidskontrakt på en stuga, men det blev så dyrt och svårt att ta sig till Åland så de köpte en stuga i Sverige i stället.
Familjen Holmström har plats för tolv personer att övernatta och även om de inte bidrar till hotellinkomster äter de på restaurang två gånger i veckan i snitt.
– Man vill känna att man är ledig och kosta på sig lite, säger Bjarne Holmström.
De betalar för transporten över havet, något som de säger har blivit dyrare, men nyttjar inte taxfree i någon större mån.
– Visst köper vi, men vi gör inte någon vinst på det, säger Else Holmström.
Paret Holmström säger att de märkt att de som har stugor på Åland tillbringar mindre tid i dem.
– Vi tror det beror på höjda transportkostnader och färre turer att välja på.
