I ett brev till kommunernas socialnämnder skriver Rigmor Laurén och Landskapsföreningen Folkhälsan på Ålands verksamhetsledare Niclas Forsström att familjerådgivningen en längre tid känt oro för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer:
”Vi ser och möter ett stort behov av stöd för dessa kvinnor … och i vår statistik kan vi notera en ökning av familjer, där våld förekommer, bland familjerådgivningens klienter.”
Mot bakgrund av detta vill man starta en stödgrupp för utsatta kvinnor. Tanken är att tre–sju kvinnor träffas tio gånger tillsammans med en sakkunnig och diskuterar utifrån olika teman.
– Vi tänker att det är väldigt viktigt att ha en ledare som håller i diskussionerna så att det blir en helande process. Deltagarna behöver få kunskap och handledning, säger Rigmor Laurén.
Folkhälsan, som inte har egna pengar att starta verksamheten, sköter det administrativa samt ställer upp med lokaler och ledare. Enligt förslaget betalar hemkommunerna för de kvinnor som deltar, 23–53 euro per gång, beroende på antalet deltagare i gruppen.
Rigmor Laurén jämför med familjerådgivningen där ett individuellt besök kostar 140 euro, vilket också bekostas av personens hemkommun.
– Tanken är att det här ska bli ett förmånligt alternativ. Individuella stöd kan bli långvariga processer.
Jättestort mörkertal
I brevet till kommunerna skriver Folkhälsan att ”det finns en stor oklarhet och brist gällande stödåtgärder för dessa kvinnor”. För en del kvinnor är andra kvinnor i samma situation det bästa stödet, konstaterar man. Det framkom också då Ålands Feministparaply lyfte frågan på ett möte i vintras.
– De här kvinnorna önskade bland annat en grupp där de kan få träffa andra som varit utsatta och få stöd i processen, dels att ta sig ur en relation, dels hur man återhämtar sig efter att ha varit utsatt, säger Rigmor Laurén.
Hon kände sig förtvivlad å de våldsutsatta kvinnornas vägnar, och utarbetade ett koncept.
– Det här är en så liten begäran, och det känns illa att de här människorna bara ska vänta och vänta, och inget händer när de stora kvarnarna maler långsamt.
Precis som våldsutövande män erbjuds delta i Alternativ till våld-grupperna borde våldsutsatta kvinnor också få delta i en stödgrupp, menar hon.
Därmed inte sagt att man ifrågasätter den hjälp som redan finns.
– När vi talar om våld överlag måste det finnas många olika alternativ. För en del kan det här vara det rätta. Att träffa andra med samma erfarenhet kan ge mod att ta tag i sin situation.
Genom att prata om våld i nära relationer i offentligheten ökar också medvetenheten och de som är utsatta kanske vågar prata, säger Rigmor Laurén.
– Men det finns ett jättestort mörkertal.
Fyra kommuner positiva
För att stödgruppen ska bli verklighet krävs att kommunerna är villiga att betala. Inom maj månad vill Folkhälsan ha deras svar. Hittills har fyra kommuner svarat ja.
Mariehamns socialnämnd har möte i morgon. Förslaget från socialdirektör Susanne Lehtinen är att nämnden säger nej med motiveringen att verksamheten inte är lagstadgad. Hon jämför med andra typer av stödgrupper, bland annat Anonyma alkoholister, som inte finansieras av kommunerna. ”Av likabehandlingsprincipen är det därför inte möjligt att köpa tjänster för en viss grupp” skriver hon i beredningen av ärendet. I första hand bör verksamheten utvecklas i samarbete med ÅHS eller Tallbacken, föreslår Susanne Lehtinen.
– Om Mariehamns socialnämnd säger nej påverkar det hälften av målgruppen, säger Rigmor Laurén.
Mariehamn är den enda kommunen som i dag har ett budgettak för familjerådgivningen. Övriga kommuner betalar för tjänsten enligt behov.
Hur många positiva svar som krävs för att stödgruppen ska bli av kan Rigmor Laurén inte svara på. Men om tillräckligt många nappar kan gruppen starta i september.

Sandra Widing