Som Ålandstidningen berättade förra veckan har frågan om förutsättningarna för att bygga hus i Järsö-Nåtöområdet i Lemland fått nytt liv sedan två personer för ett år sedan skickade en skrivelse där man anhöll om att den så kallade trehektarsregeln ska revideras.
Frågeställningen grundar sig i hur många byggnadsrätter det ska få finnas inom ett bestämt område. Enligt kommunens byggnadsordning ska en byggplats som ligger i ett område som inte är detaljplanerat som huvudregel vara minst 2.000 kvadratmeter stor. Men i Järsö-Nåtöområdet finns sedan början av 1980-talet en specialbestämmelse som innebär att bara ett bostads- eller fritidshus får byggas per 30.000 kvadratmeter mark, alltså tre hektar.
När byggnads- och miljönämnden i kommunen i februari tog upp ärendet beslutade man efter omröstning att kommunstyrelsens tidigare förslag från 2017 ska verkställas, alltså att regeln om 2.000 kvadratmeter ska gälla även Järsö-Nåtöområdet.
Vill se ny utredning
På tisdagskvällen var det kommunstyrelsens tur att återigen ta upp ärendet, och nu vill man att en ny utredning kring antalet byggnadsrätter genomförs.
– Det var ett enhälligt beslut, säger Tony Asumaa.
Ärendet började behandlas redan 2014 men blev 2018 liggande i nämnden efter en återremiss från styrelsen. Utredningar har tidigare genomförts, men kommunstyrelsen konstaterar ändå att frågan behöver uppdateras och utvecklas innan kommunen kan fatta ett beslut.
– Det är ett komplext ärende som funnits med under lång tid och vi behöver komma till någon slutsats, men det har runnit en del vatten under broarna sedan senast. Man kan tycka att allt är utrett men det är många som flyttat till området som kanske inte ens känner till den här frågan. Så med respekt för alla som kan vara berörda behöver vi uppdatera underlaget.
Olika alternativ
Uppdraget som ges till nämnden är att utreda antalet grundbyggnadsrätter och konsekvenser för fyra olika kvoter: Ett bostads- eller fritidshus per 30.000 kvadratmeter, per 20.000 kvadratmeter, per 10.000 kvadratmeter och per 2.000 kvadratmeter.
Kommunstyrelsen vill också att nämnden utreder frågan mot bakgrund av de motiveringar som förelåg när kommunen införde särregleringen om grundbyggnadsrätter i området på 80-talet.
Därtill har kommunstyrelsen för avsikt att inhämta tilläggsinformation från bland annat övriga sektorer inom kommunen, samt synpunkter från allmänheten, grannkommuner, landskapsregeringen med flera.
– Innan kommunen fattar ett beslut måste vi ha en klar bild över konsekvenserna av en exploatering. Det gäller hur det påverkar allt från infrastruktur som vägar och broar till dagis, skola, äldrevård, avlopp och vatten. Det finns många frågor vi måste ha svar på innan vi gör någonting. Kommunstyrelsen var också enig kring att exploateringen ska vara kontrollerad i ett område som är känsligt, säger Tony Asumaa.
Många berörda
Kommunstyrelsen uppmanar också nämnden att beakta den analys om jävskap som gjordes när ärendet behandlades 2016.
– Det gjordes en utredning kring jävssituationen när ärendet först togs upp och egentligen vill vi bara påminna om att man behöver vara noga med att jäv inte föreligger när ett ärende som berör många hanteras. Framför allt handlar det om förtroendevalda som är markägare. Det är annars något som direkt kan bli föremål för besvär.
