Det (till synes anonyma, bör tilläggas) svar jag fick på min insändare om stöd visar exakt det problem jag försöker belysa. Personen säger högt det som många på den högra sidan av det politiska spektrat tänker: ”[...] hur skulle samhället se ut om vi inte hade kassörskor, någon som hämtar våra sopor, krattar våra parker, alla de som är längst ner i samhället”.
Läs det igen: ”de som är längst ner i samhället”. Är en individs värde inte mer än deras yrke?
Jag visade i min tidigare insändare vad det kostar att leva på Åland som ensamstående förälder, enligt data från Åsub, och konstaterade att stödnivåerna som Christian Wikström presenterade är helt rimliga jämfört mot det. Det faktum att ett flertal av de yrken och löner den anonyme insändaren ger som exempel ligger under den gränsen är exakt det problem jag försöker lyfta.
Om ett heltidsarbete ger mindre lön än vad det kostar att leva, så är det inte stöden som är problemet.
Linus Dahlblom
