2023 kommer att gå till Finlands historia som året då vi blev medlem av Nato som den militära alliansens 31:a medlem. Trots att Finland har varit en partner av Nato sedan 1994 öppnade medlemskapet nya dörrar i form av stöd från de andra medlemmarna.
Ett väpnat angrepp på en medlemsstat anses nämligen vara ett väpnat angrepp på alla medlemsstater under artikel fem, ”en för alla, alla för en”. Detta har omfattande betydelse för Finland och Ålands nuvarande och framtida säkerhet och stärker det nordiska försvaret som helhet.
Under ledningen av generalsekreterare Jens Stoltenberg har Nato varit en pådrivare i kampen mot Ryssland sedan invasionen av Ukraina. Alltsedan Finland tillsammans med Sverige lämnade in sin Natoansökan efter krigets utbrott har han också varit en stark förespråkare för att båda länderna skulle bli medlemmar i alliansen så fort som möjligt.
Till Yle sade han i somras att det finländska medlemskapet stärker Nato och att det är viktigt för de nordiska länderna (Yle 15.07.23). Finland har med andra ord Jens Stoltenberg att tacka för mycket och det är därför av yttersta vikt att nästa generalsekreterare även har Finlands intressen i åtanke. Nästa år avslutas nämligen norrmannens fjärde och sista mandatperiod som generalsekreterare för alliansen och en efterträdare ska axla rollen som en av världens främsta militära ledare. Vem det blir är ännu oklart och ryktena går varma i internationella medier.
Estlands premiärminister Kaja Kallas har länge utpekats som en av de starkaste kandidaterna och har även signalerat sitt intresse för rollen. Estland har satsat hårt på sitt försvar och uppfyller Natomålet om att 2 procent av varje medlemsstats bnp ska gå till försvarsutgifter. Estland ligger på 2,7 och ska öka satsningen till över 3 procent.
En annan potentiell efterträdare till Stoltenberg är Nederländernas avgående regeringschef Mark Rutte. Nederländerna är en stor stöttepelare till Ukraina men har däremot inte lyckats nå tvåprocentsmålet ännu. Lettlands tidigare premiärminister och nuvarande utrikesminister Krišjānis Kariņš sägs också vara aktuell för rollen och uttryckte nyligen sitt intresse för den under Natos utrikesministermöte i Bryssel. Han gav även en känga till Rutte om att nästa generalsekreterare borde komma från ett land som uppfyller tvåprocentsmålet.
Vilken betydelse har kommande generalsekreterare för Finland och Åland? Som Natos nyaste medlemsstat är det viktigt att generalsekreteraren, likt Stoltenberg, tar Finland under sina vingar i en tuff geopolitisk tid.
Vår geografiska position gör oss extra utsatta för potentiella attacker från grannen i öst och det är därför viktigt att generalsekreteraren förstår det. Med detta i åtanke är det naturligt att en generalsekreterare från ett grannland och nära allierad som Estland eller Lettland vore strategiskt för Finland. Finland har nära relationer med de baltiska länderna och det vore därmed rimligt att tänka att Kallas eller Kariņš skulle värna Finlands intressen lite extra. Det betyder inte att Rutte inte skulle se till Finlands bästa. Han var en av de som tog diskussionen med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan för att säkra Finlands medlemskap vilket visar på ett starkt ledarskap och politisk makt. Enligt rykten är han just nu den ledande kandidaten för positionen då han är en favorit hos flera västliga stater, bland annat USA vars röst väger tungt i förhandlingarna.
Oavsett vem som tar över stafettpinnen efter Stoltenberg är det nödvändigt att Finland i fortsättningen upprätthåller nära relationer med Natos hjärta – generalsekreteraren. Det stärker Finlands roll som en internationell spelare på det säkerhetspolitiska planet och tryggar Ålands säkerhet i osäkra tider.
Tara Bamberg
