EU föreslår en lag som inskärper företags samhällsansvar. Lagen innebär att företagen ska förbinda sig att respektera mänskliga rättigheter och ingångna miljöavtal också i sådana länder vars lagstiftning inte förutsätter det. Företagen ska identifiera, förebygga och stoppa de negativa konsekvenser som deras egen och affärspartners verksamhet har för människor och miljö. Direktivet ska också underlätta för dem som fallit offer för människorättskränkningar att driva sina mål i domstolar i EU-länder.
Det finns redan en rad frivilliga internationella överenskommelser om samhällsansvar. Men enligt den senaste kartläggningen efterlevs de bara av drygt en fjärdedel av storföretagen i Finland, och resten av världen. Samtidigt som det enligt Internationella arbetsorganisationen ILO finns 79 miljoner barn i farligt arbete och 24,9 miljoner människor i tvångsarbete.
HBL citerar Hankenforskaren Nikodemus Solitander som redan 2022 sade att nationell lagstiftning behövs. Han hänvisade till forskning som visat att finländska företag nog förbinder sig till hållbarhetsprinciper, men saknar systematiska program för identifiering, hantering och redovisning av riskerna.
Enligt Europeiska kommissionen räcker inte dessa frivilliga överenskommelser, varför man i februari 2022 föreslog ett direktiv om samhällsansvar för storföretag i EU. När Europaparlamentet sommaren 2023 röstade om sina positioner i förhandlingarna blev resultatet 366 för, 225 mot och 38 avstod. Finland röstade för.
Men sedan dess har Finland ändrats sig. I dag torsdag ska riksdagens stora utskott fatta beslut om hur Finland ska göra när förslaget i morgon fredag behandlas av EU:s ministerråd. Den i dag gällande ståndpunkten är nu att Finlands regering inte röstar ja, utan i stället röstar blankt om fler länder uttrycker kritik mot direktivet. Något som ser ut att bli verklighet då Sverige uppgett att man tvekar om lagen efter att Tyskland meddelat att man helt backat ur uppgörelsen.
I sin promemoria beskriver regeringen att de nya element som tillkommit i förslaget är ”mycket problematiska ur det finländska rättssystemets synvinkel”. Man anser alltså att delar av direktivet inte längre är förenligt med Finlands nationella lagstiftning.
Speciellt besvärande anser man vara att rätten till grupptalan ska utvidgas så att vanliga organisationer får rätt att föra en grupptalan mot företag man anser bryter mot sitt samhällsansvar. Samt att domstolar kan ålägga företag att offentliggöra bevismaterial som stödjer offer för människorättskränkningar.
Men som HBL rapporterar underkänner flera rättslärda i Finland regeringens argumentation. Juristföreningen kallar Finlands reaktion för ”oproportionerlig”. Samma ståndpunkt intar juridikprofessorerna Beate Sjåfjell och Jukka Mähönen vid Oslo universitet i ett eget ställningstagande. Totalt vädjar 28 civilsamhällsorganisationer till regeringen att rösta för direktivet.
Finland bör naturligtvis stödja det nya direktivet. Överstatliga samarbetsorganisationer som EU är det enda sättet att skapa gemensamma anständiga spelregler. Företag drivs av människor som utanför jobbet har helt vanliga liv och vill ha ett rättvist och anständigt samhälle. Men samtidigt är dagens internationella näringsliv så komplicerat och utspritt på olika underleverantörer att det är lätt att låta bli att se de orättvisor som ens verksamhet kanske orsakar. Ägaransvar måste vara på riktigt med riktiga konsekvenser vid missbruk. Därför behövs det en lagstiftning som skapar en jämlik spelplan på EU-nivå. Det ska inte vara en konkurrensfördel att undfly ansvar för mänskliga rättigheter, miljö och klimat.
Petter Lobråten
tel: 26 633
