Syftet med det nya upplägget var att göra tävlingen för elever i årskurs tre till sex i svenskspråkiga lågstadier mer inkluderande för barn som inte känner sig bekväma i pojk- eller flickklassen. Idén backades av forskning som visar att det inte skiljer särskilt mycket på pojkars och flickors fysik i lågstadieåldern. Enligt forskningen bottnar skillnader i fysiska prestationer snarare i uppfostran och miljö.
Initiativet har väckt starka reaktioner i Finland, främst negativa. Lågstadiepojkarna kammade nämligen hem tre av fyra guldmedaljer inom samtliga grenar som sprint, löpning, kulstötning, höjdhopp och längdhopp. Flickorna tog sammanlagt hem 16 av 60 medaljer. Dessutom kvalade endast en tredjedel av flickorna in till tävlingen. Det är beklagansvärt.
Gymnastiklärare i Månsas lågstadieskola och pappa till tre döttrar Niclas Krook är en av de som har gått hårt ut mot initiativet som han menar att på sikt kommer släcka flickors gnista för idrott (HBL 20.09.23). Flera av flickorna i hans skola drog sig ur tävlingen i sista minuten och samtliga guldmedaljörer bland Månsaseleverna var pojkar. Även Sara Sundell, sakkunnig i jämställdhet och jämlikhet vid Folkhälsan, är kritisk till det nya tävlingsupplägget och framhåller att könsneutraliteten missgynnade flickorna (HBL 20.09.23). Trots att det bevisligen slog helt fel var tanken med en könsneutral idrottstävling god. Staden ville uppmuntra lågstadieeleverna till att idrotta och ge dem positiva idrottsupplevelser oavsett könstillhörighet. Det är helt rätt, men det måste göras på ett annat sätt.
I ett Facebookinlägg tar ordförande för Friidrottsförbundet Riikka Pakarinen ställning mot beslutet. Hon lyfter bland annat att pojkar så unga som nio år börjar få fysiska fördelar jämfört med flickorna i och med den ökade produktionen av testosteron. “Det manliga könshormonet gör pojkar starkare, ger bättre syreupptagningsförmåga och fördelar i kroppsbyggnaden i jämförelse med flickor. Då blir det fel om flickor i samma ålder tävlar i samma klass med pojkar”, skriver Pakarinen. Med tanke på dessa fysiska förutsättningar som gynnar idrottsprestation och tävlingens resultat kan man undra vilken forskning Helsingfors stad baserade sitt beslut på.
Regnbågsalliansen är en av få röster i debatten som är positivt inställd till tävlingsupplägget, men föreslår som alternativ tre olika klasser: en för pojkar, en för flickor och en för elever som inte identifierar sig inom någon av de två förstnämnda grupperna (HBL 26.09.23).
Huruvida en liknande tävling kommer ordnas igen beror på feedback från lärare och elever, berättar Sabina Lumivirta, pedagogisk sakkunnig vid Helsingfors stad (HBL 21.09.23). Förra vintern ordnades även en könsneutral skridskotävling där 95 procent av medaljerna kammades hem av pojkar. Det kommer man högst sannolikt inte göra om.
Vid ett försök att inkludera alla elever lyckades Helsingfors stad med att exkludera ungefär hälften av dem, flickorna. Nytänk är bra, och behövs, speciellt för att stärka inkludering, men så är även en ordentlig bedömning innan åtgärder tas som kan få konsekvenser för så pass många barn. Fin tanke, väldigt olyckligt utfall. Skärpning, Helsingfors stad!
Tara Bamberg
