Det är första gången på över 50 år som lagen från 1970 ändras. Förändringarna innebär att gravida fram till vecka 12 kan avbryta en graviditet utan vidare förklaring, samt att endast en läkare involveras i processen. Lagförändringen bidrar även till att det blir lagligt att utföra abort inom den privata sektorn. Tidigare har den gravida varit tvungen att uppge orsak till önskad abort, som ekonomiska eller sociala skäl. För att få en remiss har även utlåtanden av två läkare krävts. Den nya lagen har sitt ursprung i medborgarinitiativet Egen Vilja från 2020 som på under en månad samlade in över 50.000 underskrifter och röstades igenom i riksdagen i oktober 2022 med 125 röster mot 41. Bland de motvilliga var Kristdemokraterna och Sannfinländarna. Majoriteten av det sistnämnda partiets ledamöter röstade mot förslaget. I somras spekulerades det om huruvida frågan om vårdpersonals rätt att vägra utföra abort skulle vara en del av regeringsförhandlingarna. Kristdemokraterna ville inte bekräfta till HBL att de hade lyft frågan, men har trots det varit tydliga på sin ståndpunkt som enligt dem bottnar i vårdpersonalens rättigheter. Sannfinländarna var något otydligare, men öppnade även för vårdpersonalens möjlighet att vägra utföra abort. Genusvetare Nina Nyman vid Åbo Akademi är kritisk till den gamla abortlagen där en orsak måste uppges för att få genomgå en abort (Svenska Yle, 01.09.23). Enligt henne, som för så många andra, handlar det om den grundläggande rättigheten att få bestämma över sin egen kropp. Läkarnas uppgift har tidigare varit att bedöma “psykisk efterblivenhet” och “rubbad själsverksamhet” innan de har gett remiss, eller inte, till abort. Detta fram till för drygt en månad sedan, alltså. Det är milt sagt på tiden att Finland äntligen har uppdaterat sin sedan länge utdaterade lagstiftning som undertryckte kvinnors förmåga och rätt att fatta beslut som rör den egna kroppen. Faktum är att vi länge har haft en av de striktaste abortlagarna i Europa, något som inte alls resonerar med vårt för övrigt moderna samhälle som ofta ligger i framkant när det kommer till sociala frågor. I en översikt från 2022 från Centret för reproduktiva rättigheter låg Finland endast före Polen och Malta. Samtliga övriga EU- länder hade liberalare abortlagar än oss. Sedan 2015 har Åland toppat abortstatistiken i landet. Förra året valde 10,3 av 1.000 kvinnor i fertil ålder (15-49 år) att avsluta sina graviditeter. Det motsvarar lite över en av hundra kvinnor i det åldersspannet. Abortmotståndare pekar gärna på att liberalare abortlagar bidrar till att antalet aborter skjuter i höjden. Det har motbevisats vid flera tillfällen. En global rapport från Council on foreign relations visar att antalet aborter har minskat drastiskt sedan 90-talet i länder där abort är lagligt. I länder där rätten till abort är begränsad har siffran däremot ökat, vilket ofta går hand i hand med den begränsade tillgången till preventivmedel. Att få ner antalet aborter på Åland har diskuterats i flera rundor, ofta i samband med att ny statistik från THL har presenterats med Åland i topp. Förra året lyfte lagtingsledamot Pernilla Söderlund (Lib) frågan om landskapsregeringen ser behov för ytterligare åtgärder för att minska antalet oönskade graviditeter på Åland. Minister Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) framhöll då i sitt svar att hon gärna skulle se en diskussion om mäns ansvar och roll i frågan, bland annat. Båda två var överens om att manlig sterilisering borde normaliseras och att tillgången till preventivmedel är av yttersta vikt för att hålla nere antalet aborter. Det är svårt att förutspå hur Ålands abortstatistik kommer te sig framöver. Vad som är klart är dock att åländska kvinnors rättigheter har stärkts, inte en minut för sent.
Tara Bamberg
