Sedan terroristorganisationen Hamas gick till attack mot Israel har fenomenet desinformation exploderat i traditionella och digitala medier. Tre dagar efter attacken hade plattformen X (Twitter) runt 50 miljoner tweets på ämnet. Flera tiotusentals tweets raderades av plattformen under samma tid. Under de första tre dagarna tog Meta bort 750.000 Gaza-relaterade videor från Facebook och Twitter.
Över en halv miljon videor från regionen blev också borttagna från Tiktok under de första nio dagarna. 8.000 direktsändningar från Gaza avbröts under samma period. Nyhetsförmedlaren Al Jazeera menar att konflikten mellan Israel och Hamas har lett till den största spridningen av falska nyheter, så kallade “fake news”, någonsin.
Nyheten om explosionen av Al-Ahli Arab sjukhuset i Gaza där hundratals civila omkom spreds som en löpeld i sociala medier i början av förra veckan. Många anklagade Israel för attacken efter att Palestina var snabba med att gå ut med informationen. Filmklipp, historier och vittnesmål delades hejvilt på sociala medier med målet att förmedla ett budskap och utse en syndabock.
Enligt experter bidrog detta till att det blev svårare att avklara vad som faktiskt hade hänt och vem som stod bakom explosionen. Spridningen av desinformation komplicerade dessutom humanitära organisationers livsviktiga arbete i regionen eftersom de till viss del använder sig av sociala medier för att bedöma behovet av hjälp.
En gång i tiden var Twitter (nu X) ett verktyg för att samla och förmedla viktig information. De verifierade kontona som markerades med en blå bock gjorde det enkelt att förstå vem som låg bakom informationen och gav en viss legitimitet till källan. I dag är den ursprungliga plattformen ett minne blott sedan Elon Musk tog över. Färre moderatorer och mindre kontroll över vad som läggs ut bidrar till att man nu måste ta det mesta som publiceras på plattformen med en rejäl nypa salt. Vissa videoklipp som publiceras är legitima medan andra är “fake” och inte har något med den aktuella konflikten att göra.
Intåget av artificiell intelligens (AI) i allas våra liv gör inte saken bättre i det här fallet. Med hjälp av verktyg som ChatGPT kan vem som helst skapa bilder och material för publicering i sociala medier. Inte undra på att vi, som nyhetskonsumenter i ett kaotiskt medielandskap, blir förvirrade. Vem som helst kan hitta nyheter och information som stöder hans eller hennes åsikter, och dela det vidare. Vad som däremot är svårare är att bilda sig en översiktlig och framförallt någorlunda korrekt och sann bild av konflikten.
Att spela på känslor är ett recept på succé för att nå framgång inom nyhetsförmedling samt för att knäcka algoritm-koden i sociala medier. Ju mer du konsumerar något, desto mer inlägg av samma slag matas du med i flödet. Artiklar som engagerar, genererar klick, vilket i sin tur genererar annonsörer och intäkter.
Det är lätt att känna sig maktlös i en sådan här situation. Ändå kan vi som medborgare av en rättsstat och medmänniskor ta vårt ansvar. Tänk dig för en gång extra innan du delar och sprider något vidare, och kom ihåg att du inte vet allt.
Tara Bamberg
