I valet 2019 gick 1.492 ålänningar miste om chansen att förtidsrösta digitalt när landskapsregeringen uppdagade att röstningssystemet inte var säkert. Det motsvarade runt 7 procent av väljarna som hade ont om tid att åka hem till Åland för att avlägga sin röst eller poströsta. Den här gången har landskapsregeringen gjort det enkelt för sig genom att inte erbjuda e-röstning överhuvudtaget. Man skulle kunna tycka att det under de fyra åren mellan valen skulle ha funnits tid till att ta fram ett säkert, digitalt röstningssystem, men dessvärre icke. Hur påverkar det den åländska demokratin, och hur många röster faller bort i årets val för att ålänningar i utlandet måste ta sig till en stad där förtidsröstning erbjuds eller beställa brevröstningshandlingar och poströsta? Förtidsröstningen öppnar om en vecka och pågår fram till den 10 oktober på Åland och fram till den 5 i utlandet. De ålänningar som befinner sig i närheten av ett av de allmänna förtidsröstningsställena utanför ön har i år möjlighet att rösta i Helsingfors, Stockholm, Köpenhamn, Bryssel, Vasa, Åbo, Göteborg, Uppsala och Örebro. Detta har införts för att locka fler utflyttade ålänningar att rösta, vilket är helt rätt. De utvalda städerna är i tråd med andelen ålänningar som bor i Sverige och Finland då majoriteten av de röstberättigade i valet 2019 bodde just där (1.030 i Sverige och 359 i Finland). Det är därmed logiskt att utse så pass många städer i Sverige och Finland till fysiska röstningsplatser. Enligt rättssakkunnig Rasmus Lindqvist vid landskapsregeringen är röstdeltagandet hos ålänningar i utlandet under 20 procent (Nya Åland, 14 maj 2023), vilket man hoppas ändra på i år. Det andra sättet som ålänningar i utlandet kan avlägga sin röst på är genom att beställa brevröstningshandlingar via val.ax. Landskapsregeringen rekommenderar att de beställs i god tid innan valet eftersom de ska vara tillbaka hos den egna kommunen senast den 13 oktober. Ett bra system, så länge det funkar. Frågan är bara hur många som tar sig tiden att göra det. Den preliminära siffran för ålänningar i utlandet är i år 1.572 personer, en svag ökning från 2019. I våras bodde 6.679 röstberättigade ålänningar i riksdagsvalet utanför Åland och Finland. Endast tio procent av dem röstade, inte helt olikt valdeltagandet uppskattat av landskapsregeringen. Det säger sig själv att ju enklare det är att rösta, desto större chans är det att folk gör det. Det finns även andra faktorer som påverkar valdeltagande, som socioekonomisk status och utbildningsnivå. Förhoppningsvis bidrar landskapsregeringens initiativ med fysisk förtidsröstning i utlandet till ett högre valdeltagande hos utflyttade ålänningar. Jag vill ändå slå ett slag för att vi vid nästa val om fyra år ska ha kommit längre än fysiska röstsedlar och poströster. Det är ett fint initiativ att landskapsregeringen skickar ut tjänstemän till ovannämnda städer för att möjliggöra fysisk röstning för utflyttade, men kanske man skulle kunna spara på dessa resurser nästa gång och hellre lägga dem på ett digitalt, välfungerande, och framför allt säkert system. Det pratas om digitalisering i de flesta aspekter av det åländska samhället, borde inte då också demokratin, som är hörnstenen i vårt samhälle, inkluderas? Så länge, till alla ålänningar i utlandet, ta dig till en av städerna där förtidsröstning erbjuds eller beställ dina brevröstningshandlingar omgående. Vi är trots allt ganska bortskämda med möjligheter att påverka i vår demokrati, och det är något vi borde ta vara på.

Tara Bamberg