Den sista november i år gick Peter Mattsson officiellt i pension som vd och klubbdirektör för IFK Mariehamn och lämnade över stafettpinnen till nya vd:n och sportchefen Jimmy Wargh.

Men om sanningen ska fram så är Peter Mattsson inte riktigt klar ännu.

– Jag vill att det ska bli en så bra överlämning som möjligt. Eftersom jag har tid över nu så har jag hjälpt till i december med att reda upp kontoret och arkiverat de material som behöver sparas samt har varit ett bollplank till Jimmy men nu har jag fått allt klart så nu slutar jag ”på riktigt” säger Peter Mattsson.

Det var redan för drygt ett år sedan som Peter Mattsson tog beslutet att fjolårets säsong skulle bli den sista på posten som vd och klubbdirektör. Styrelsen informerades tidigt på säsongen och jakten på en ersättare tog vid. Peter hade redan då bestämt sig, pensionärslivet och ledigheten lockade.

– Det har blivit 58 år på olika sätt i klubben – och eftersom jag gick i lagstadgad pension nu i november så kände jag att det är en passlig tid att sluta.

Peter Mattsson har varit grönvit sedan barnsben. Han började som knattespelare i sex-sju-års-åldern och fortsatte raskt upp till juniorlaget. I a-laget blev det 15 raka säsonger mellan 1978–1992 under en tid där han även engagerade sig i styrelsearbetet i klubbens fotbollssektion samt senare även i föreningens centralstyrelse samt som assisterande tränare för a-laget. Han har också varit tränare för Östernäskamraterna.

Peter Mattsson var även ordförande i tio år för fotbollssektionen fram till den sensationella höstdagen 2004 då IFK Mariehamn steg till ligan i det som kom att kallas ”Bragden i Björneborg”.

Business fanns i blodet

Någon tanke på att söka lyckan som fotbollsspelare utanför Åland fanns aldrig under hans aktiva tid på fotbollsplanen.

– Nej, den tanken fanns aldrig hos mig. Nu för tiden kan spelarna ta chansen att åka i väg men på den tiden fanns inte riktigt de förutsättningarna. För mig var det viktigt att jag hade ett bra jobb. Jag spelade fotboll mer som en hobby, säger Peter Mattsson som dock tränade upp till fyra dagar i veckan och spelade matcher på helgerna.

Direkt efter avslutade studier på Ålands handelsläroverk anställdes Peter Mattsson nämligen som förmansassistent på Hallen i stan där han jobbade i ett år.

– Sedan blev jag erbjuden jobb som butikschef på Samgångs-butiken på Storagatan – även kallad ”köttbutiken”. Jag var nog förmodligen Ålands yngsta butikschef vid den tiden, minns Peter Mattsson.

– Vi hade mycket svenska turister som framför allt köpte basturökt skinka, kardemumma och oxfilé. Det var så långa köer att vi fick ha en vakt vid dörren som fick släppa in kunderna i butiken så att det inte skulle bli för mycket folk inne samtidigt, minns Peter Mattsson vidare.

Därefter hamnade IFK Mariehamns blivande klubbdirektör på butiken ”Snabbköp 2” på Torggatan i Mariehamn.

– Det var en otroligt bra skola. Jag tyckte inte att namnet på butiken var så bra eftersom ingen förstod var den egentligen låg så jag döpte om den till ”Varmans livs”, säger Peter Mattsson om butiken som numer inrymmer Varuboden City i Mariehamn.

Därefter blev han ”värvad” till Ämnäs hembageri vilket sedan blev en karriär på såväl Ålandsbagaren som ÅCA innan fotbollen tog över helt.

– Jag tyckte om business redan då och det fortsatte jag med i IFK Mariehamn också, säger Peter Mattsson som tror att förmågan att göra bra affärer bland annat kom hemifrån där mamma Vera-Lisa höll på med olika business och pappa Fritz Mattsson var direktör för Shell i Godby.

– Jag fick det nog i blodet, säger Peter Mattsson.

Var det där du fick smeknamnet ”Bagaren”?

– Det måste ha varit då jag kom till Ämnäs. Men ingen i min närmaste bekantskapskrets känner riktigt till ”Bagaren”.

– Men jag jobbade visserligen i 16 år som vd för Ålandsbagaren, funderar Peter Mattsson om smeknamnet som verkar ha fallit lite i glömska.

Många guldkorn att minnas

Peter Mattsson blickar tillbaka på en lång karriär inom klubben där det finns många guldkorn att plocka upp. Det absolut största guldkornet är naturligtvis året då man lyckade ta sig upp i fotbollens finrum för snart 20 år sedan efter triumfen i Björneborg i den sista kvalmatchen.

Den dåvarande bollbasens bästa minne är dock inte själva slutsignalen.

– Det jag kommer ihåg kanske bäst är när vi kom fram till Björneborg med spelarbussen. Det var som om vi kom hem till Mariehamn. Alla var grönvita, säger Peter Mattsson men förstås var ju själva avancemanget till ligan det mest fantastiska med hela resan.

IFK var i ligan och nästa kapitel började för Peter Mattsson som lämnade Ålandsbagaren och anställdes som klubbdirektör och sedermera vd för IFK Mariehamn.

– Det har varit lyckat att jag har varit både vd och klubbdirektör eftersom det kanske hade varit lite för ensidigt att bara vara det ena. Jag tycker om att ha många bollar i luften och haft ett roligt och omväxlande jobb, säger han med facit i hand.

Och det blev 19 år i ligan med Peter Mattsson vid rodret.

– Alla trodde att vi skulle falla direkt och nu gör vi vårt 20:e år i ligan. Det är något jag är mycket stolt över att vi lyckats med, säger Peter Mattsson.

Blev du någonstans överraskad över att ni tog er ända upp till ligan?

– Vi hade kämpat länge för att stiga till division 1 och det var en vision som jag och Mikael Granskog tillsammans med styrelsen hade men vi hade nog ingen tanke på att nå högre upp. Vi hade en bra styrelse och organisation i klubben och den dagen vi steg till ligan gick det av bara farten.

Ligaavancemanget, cupguldet 2015 och när IFK vann ligan 2016 är tre självklara minnen som Peter Mattsson tar med sig.

– En baksida tyvärr är att jag har aldrig riktigt haft tid att fira ordentligt. Man har alltid satt igång och börjat jobba mot nästa mål dagen efter, säger han.

Peter Mattsson har dock egna fotbollsminnen från sin egna karriär. Under början av 1980-talet spelade IFK Mariehamn ett antal minnesvärda uppvisningsmatcher mot riktigt bra motstånd då man bland annat mötte Olympiakos, Chelsea, Stoke City, Luton och även det östtyska landslaget på dåvarande Idrottsparken.

– Det var fantastiskt roliga matcher, minns Peter Mattsson

– Den match som jag kommer ihåg mest är den första matchen mot grekiska mästarna Olympiakos där jag spelade mot den svenska landslagsspelaren Thomas Ahlström på min kant, säger Peter Mattsson.

212 spelare – och bra affärer

I och med ligaavancemanget inleddes en ny era för IFK Mariehamn. Budgeten nådde nya höjder.

– Vi drog in bra med sponsorpengar första året som bildade en bra grund för framtiden säger Peter Mattsson.

– På de här cirka 35 åren både i division 2 och 1 samt i ligan så har jag säkert tagit in över 15 miljoner euro i sponsorintäkter – och det är någonting som jag kanske är mest stolt över egentligen. I det här sammanhanget vill jag passa på att tacka från hela mitt hjärta alla åländska sponsorer och samarbetspartner som har hjälpt till och som egentligen har gjort det möjligt att IFK har kunnat varit kvar i ligan alla dessa år, ingen nämnd och ingen glömd, tusen tack!

Under det första året i ligan fanns det gott om egna spelare i leden. Majoriteten i spelartruppen jobbade samtidigt som de skulle försvara de åländska färgerna på fotbollsplanen.

För att höja kvalitén plockades det in spelare från olika håll. Under Peter Mattssons tid som klubbdirektör i ligan har 212 spelare dragit på sig den grönvita skjortan och spelat ligamatch för IFK Mariehamn.

Vissa spelare har fastnat mer på den tidigare klubbdirektörens näthinna än andra.

Att Petteri Forsell har betytt mycket för klubben sticker han inte under stolen med.

– Honom kommer jag aldrig att glömma, säger Peter Mattsson.

Det är framför allt försäljningen av honom till Bursaspor i turkiska högsta ligan som Peter Mattsson är mycket stolt över.

– Det blev helt otroliga pengar vilket är en stor orsak till att vi ännu är kvar i ligan, säger han.

Det var sommaren 2012 som en turkisk agent helt sonika hörde av sig till till IFK Mariehamn. En turkisk klubb visade nämligen intresse för Petteri Forsell.

– De ville träffas, jag sa att det skulle gå bra, och vi satt i det här rummet, säger Peter Mattsson och blickar ut över kafeterian på Wiklöf Holding Arena.

Klubbdirektören förberedde sig för mötet genom att kontakta några av sina källor för att ta reda på hur turkiska agenterna brukar tänka inför dylika möten.

– Jag gjorde min hemläxa, säger Peter Mattsson.

När förhandlingarna började erbjöds det belopp som 100.000 eller 150.000 euro från turkiskt håll för IFK:s stjärnspelare.

– Men jag drog till med 750.000 euro och de höll på att falla av stolen, säger Peter Mattsson.

Den turkiska delegationen lämnade rummet två gånger och tackade för sig båda gånger.

– Men de kom tillbaka efter en liten rökpaus, säger Peter Mattsson som lyckades landa affären på 500.000 euro.

– Det är den försäljning jag är mest stolt över, säger Peter Mattsson.

Det fanns även i avtalet en summa på totalt 250.000 euro som kunde ha kommit IFK tillgodo ytterligare om Petteri Forsell skulle ha spelat ett antal matcher från start i den turkiska ligan.

Framgångarna uteblev dock i Turkiet för Petteri Forsell men Peter Mattsson lyckades få honom tillbaka till på lån följande år.

– Det var helt otroligt att vi fick tillbaka honom. Vi åt kakan och hade den kvar, säger Peter Mattsson.

Nyemissioner, cupguld, ligaguld, Champions League-spel och ytterligare försäljningar har gjort att IFK Mariehamn kunnat ha nästan ovanför vattenytan i 19 raka ligasäsonger.

Man har bland annat på senare tid lyckats få loss en del pengar för Albion Ademi, Oscar Wiklöf och Abdulfattah Asiri.

– Inte lika stora belopp som för Petteri men förhållandevis bra belopp totalt sett, säger Peter Mattsson.

Och just värvningen och försäljningen av Abdulfattah Asiri blev en spektakulär historia. Klockan halv åtta på skärtorsdagen förra året fick Peter Mattsson erbjudande om att skriva kontrakt med den saudiska anfallaren. Fyra timmar senare var affären klar.

– Det var tre andra finska klubbar som fick erbjudande och det var först till kvarn som gällde, förklarar Peter Mattsson.

Efter ett samtal till tränaren Daniel Norrmén och några gemensamma timmars videotittande på spelaren så var affären i hamn.

– Eftersom vi visste att vi sannolikt kunde sälja honom tillbaka till Saudiarabien under sommarfönstret så gjorde det allt lite lättare. Hade det blivit helt pannkaka av övergången hade vi bara förlorat några tusenlappar, så risken var mycket låg, säger Peter Mattsson

– Fördelen med litenheten i IFK är att vi kan ta snabba beslut och det har varit fördel i många affärer vi gjort, säger Peter Mattsson som sålde tillbaka Abdulfattah Asiri ett par månader senare.

Spelare att minnas...

IFK Mariehamn har dock tjänat pengar på försäljningar långt innan ligaspel fanns på kartan. När Daniel ”Daja” Sjölund lämnade IFK Mariehamn för Brommapojkarna 1999 skrev han själv in i kontraktet att grönvitt skulle få tio procent av övergångssumman vid en eventuell försäljning.

När ”Daja” gick till West Ham damp 180.000 mark (drygt 30.000 euro) helt sonika ner på IFK Mariehamns konto.

– Vi hade ingen rätt att få pengar men ”Daja”och hans pappa Stefan Sjölund ville att det skulle finnas med i kontraktet, vilket jag lyfter på hatten för, mycket bra gjort, säger Peter Mattsson.

Peter Mattsson nämner också några utländska spelare som gjort stora intryck på honom. Bland annat den argentinske anfallaren Luis Solignac som lånades ut från Djurgården för tio år sedan och gjorde succé i IFK Mariehamn.

– Jag nojsade med Bosse Andersson (Djurgårdens klubbdirektör, reds. anm.) länge och fick honom utlånad till slut, säger Peter Mattsson.

De nu 32-årige anfallaren är fortfarande aktiv – nu i San Antonio FC.

– Det var inte länge sedan som jag försökte få tillbaka honom hit men han trivdes allt för bra i USA, säger Peter Mattsson.

Diego Assis och Dever Orgill är två andra spelare som gett avtryck – inte bara på fotbollsplanen. Det blev ett tungt avsked för oss alla när de och deras familjer lämnade Åland.

– När de reste härifrån efter fyra år tror jag att vi alla stod och grät här på kansliet.

När Ålandstidningen visar en bild på försvarsspelaren Medoune Gueye – som spelade 18 matcher 2010 – brister Peter Mattsson ut i ett skratt.

– Han blev känd som den cyklande postiljonen!

Peter Mattsson kommer ihåg historien om hur han hamnade på Åland.

– Det blev en spektakulär värvning för oss – och en billig lösning, minns Peter Mattsson.

Balansgång i värvningskarusellen

Peter Mattson har genom åren vant sig att höra en hel del kommentarer om klubbens värvningar. En del har dock varit negativa.

– Det är få gånger vi får beröm för att ha värvat bra, noterar han.

Frågor som ”varför klubben bara inte tar en etablerad målskytt från allsvenskan” är inte helt ovanlig.

– Vi har haft hur många spelare som helst som har begärt fyra gånger så mycket i lön än vad vi kan betala, det har inte varit så lätt alla gånger på grund av den ekonomiska verkligheten, säger Peter Mattsson.

Att ha en ekonomi i balans har nämligen varit Peter Mattsson käpphäst genom åren.

– Jag har lyckats ekonomiskt och vi har aldrig behövt tagit lån och vi är skuldfria. Och nu börjar vi på vårt 20:e år i ligan.

– Det är jag jäkligt stolt över.

Det har även förekommit kritik genom åren att klubben inte ger sina egna produkter chansen i a-laget. Till en viss mån har Peter Mattsson haft förståelse för att dessa röster hörts.

– Men det är inte lätt att varje år få upp tillräckligt antal åländska spelare som platsar i spelartruppen och det är alltid en balansgång. Till syvende och sist är det ändå huvudtränaren som tar ut laget och tränarna har ju också ett minimikrav på sig att hålla IFK kvar i ligan.

– Men jag har nog också tyckt att man skulle ha kunnat slänga in oftare våra egna juniorer i vissa matcher förstås. Så den kritiken kan var befogad.

Att IFK Mariehamns spelare blivit mer anonyma genom åren – och inte är en del av samhället som tidigare är något som föreningen vill ändra på.

– Det är någonting som har tittats på. IFK måste synas bättre och det jobbar vi på, säger Peter Mattsson som kommer ihåg de tidiga ligaåren då spelarna mer var ute i samhället.

Spelartruppen syns helt sonika inte lika mycket i stadsbilden som tidigare.

– Men deras främsta jobb är ju egentligen att träna, äta, sova och spela matcher. Problemet är när du betalar en relativt låg lön så kan du inte begära allt för mycket av dem, säger Peter Mattsson.

Hel del udda upplevelser

De senaste åren som klubbdirektör har bjudit på en hel del udda upplevelser. Klubben har bland annat fått förmånen att spela Europaspel vid tre tillfällen.

Lotten har dock inte varit på IFK Mariehamns sida på Uefas: högkvarter i schweiziska Nyon – där Peter Mattsson funnits på plats för lottning vid samtliga tillfällen.

Första gången stod Inter Baku i Azerbajan på lotten.

– Under lottningen gick snacket att Baku var nitlotten. Vi fick den. Å andra sidan blev det en upplevelse att vara på plats, säger Peter Mattsson.

Därefter väntade norska Odd.

– Ekonomisk bra lottning på grund av lägre resekostnader men kanske inte ett lika hett motstånd, säger Peter Mattsson med ett skratt.

När det stod Legia Warszawa på lotten i Champions-League-kvalet kunde dock Peter Mattsson hålla sig för skratt.

– Det var inte roligt. Vi ville absolut inte ha dem. Det var jobbigt.

IFK Mariehamn fick dock bukt på de beryktade stökiga polska supportrarna som inte gavs tillfälle att ställa till bråk.

– Jag stolt över att vi ändå kunde organiserade det så bra. Det hände ingenting. Men det kostade oss mycket extra, säger Peter Mattsson som dock ändå kunde räkna in en halv miljon euro för Champions League-äventyret.

Peter Mattsson kan blicka tillbaka på ett händelserikt fotbollsliv med IFK Mariehamn. Nu kan han och frun Cilla Carlsson planera sitt fortsatta liv tillsammans utan IFK Mariehamns spelschema i tankarna.

Så vad ska du göra nu?

– Resa, försöka börja träna, golfa och vara på stugan.

Är du inte orolig att du inte klarar av att vara ledig?

– Jo, lite kanske. Jag vet egentligen inte hur det är att vara ledig. Det får nog ta den tid det tar men jag känner redan nu att när jag inte har ansvaret längre för klubben så känns det ganska fritt och skönt faktiskt, det blir nog bra!

Var befinner du dig när IFK spelar hemmapremiär i april?

– Jag tror faktiskt att jag har sett alla IFK Mariehamns matcher hittills så det blir nog att komma hit till Wiklöf Holding Arena och se på matcherna. Jag och Cilla fick två egna reserverade stolar på läktaren som innefattar gratis inträde och reserverade platser av styrelsen som min avskedspresent så här vill jag också passa på och tack styrelsen för den fina presenten, avslutar Peter.