Annika Winsth tycker att storleken på satsningen – som regeringen och Sverigedemokraterna gjort upp om – ligger i linje med vad som kunde väntas.
Det går inte utesluta att det behövs ännu mer, säger hon.
"Det kommer att påverka marknaden"
De stabila svenska statsfinanserna, särskilt den låga svenska statsskulden, gör att hon inte oroas för att det ska bli problem att få in pengarna till rimliga räntor.
Men det kommer att påverka marknaden. Man ska komma ihåg att samtidigt som vi gör det här gör ju många andra länder det också. Och vi ser ju redan att räntor med längre löptider har gått upp, tillägger hon.
Trenden håller i sig och ränteläget blir generellt högre i framtiden, befarar hon.
För svensk ekonomi går det att hantera. Det gäller bara att omprioritera. Men efterfrågan på pengar i Europa kommer att vara högre och då stiger också priset på pengar, det vill säga räntan, säger hon.
Andra ekonomer – som professor John Hassler och professor emeritus Lars Calmfors – tonar ned risken för stora ränteeffekter.
Men de varnar för att vågen av statsobligationer som nu ska ut på marknaden kan slå sönder förtroendet för det finanspolitiska ramverket och det svenska balansmål som ska börja gälla 2027.
Sverige i sig påverkar nog inte så mycket. Och vi pratar inte om flera procentenheter. Jag vågar inte säga något exakt, men några tiondelars procentenheter är inte otänkbart, säger Hassler om effekterna på räntorna.
"Ett sluttande plan"
Liksom Calmfors hade han dock föredragit om en del av kostnaderna för satsningen kunde täckas av skattehöjningar och sänkta utgifter på andra områden.
Jag tycker att man borde tänka sig att man använder inte bara upplåning i det här fallet, utan också högre skatter och mindre utgifter. Bland annat för att slå vakt om ramverket.
Calmfors beskriver lånefinansieringen som ett sätt att lägga bördan för dagens finansieringsbehov på framtida generationer.
"I praktiken betyder upplåningen att det balansmål för 2027–2035 som partierna nyligen kommit överens om nu är överspelat", skriver han i ett mejl till TT.
Enligt Calmfors ger man sig nu ut "på ett sluttande plan" när det gäller finanspolitisk disciplin.
"Det är en olycklig signal", skriver han.
"Det skapas en osäkerhet om vilka finanspolitiska regler som gäller".
