Nu ska det så kallade märket sättas. Den 31 mars löper de gamla avtalen ut på stora delar av den svenska arbetsmarknaden. Industrins parter, de som brukar sätta märket – normen för löneökningarna för hela arbetsmarknaden – närmar sig ett intensivare skede för att hinna klart tills dess.
På torsdag får fack och arbetsgivare inom industrin ett första bud från medlarna (de opartiska ordförandena) med siffersatta lönepåslag. Svar ska lämnas dagen därpå.
Facken har krävt 4,2 procent lönepåslag i ett ettårigt avtal. På tok för högt, har arbetsgivarna svarat.
Det är knappast sannolikt att båda parter säger ja redan på fredag. Brukligt är att medlarna lägger ett för facken för lågt bud första gången, som sedan kryddas i ett nytt "slutbud" någon vecka senare.
Men det är inte bara löneökningarnas storlek det handlar om. Frågan om arbetstidsförkortning har seglat upp som en större fråga i denna lönerörelse.
Facken vill fortsätta att korta arbetstiden avtalsvägen, men arbetsgivarna har tydligt satt sig på tvären eftersom man är orolig för att politikerna vid ett maktskifte 2026 eventuellt kan komma med lagförslag om kortare arbetstid.
