Matpriserna rusar – även böndernas lönsamhet

Mjölkbönder har den senaste tiden fått flera ersättningshöjningar som gynnat lönsamheten, skriver myndigheten i ett pressmeddelande i samband med ett rapportsläpp om livsmedelskonsumtion i förra veckan. På fyra år har ersättningen ökat med närmare 70 procent. Men kritiken mot producentledet för deras prishöjningar har inte varit lika högljudd som kritiken mot matjättarna.

Anna-Karin Hatt, vd för Lantbrukarnas riksförbund (LRF), tycker att det även med tanke på prisökningarna på mat är helt rimligt att bönderna får så mycket mer betalt.

Om vi vill ha mer mjölkproduktion i Sverige, och det vill vi, då måste lönsamheten på gårdsnivå öka därför att vi har sett årtionden av minskande mjölkproduktion i Sverige, säger Anna-Karin Hatt.

Gårdar stängde

Hon säger att svenska mjölkbönder tidigare fick alldeles för lite betalt för mjölken och att många mjölkgårdar då stängde ned sina verksamheter.

Mjölkproducenter, liksom andra livsmedelsproducenter, måste få skäligt betalt för det arbete man gör. De måste också kunna få ekonomiska muskler för att kunna investera i att både upprätthålla men också utveckla sin produktion.

LRF-vd:n lyfter också vikten av att Sverige, i den orostid som råder, har en livsmedelsberedskap och får en "hållbar matkasse", vilket kräver en god lönsamhet på gårdsnivå.

Men det kräver också investeringar och det investeringsutrymmet finns inte i dag. Det måste både politiken men också vi som konsumenter vara med och se till att skapa.

Ingen marginal

Anna-Karin Hatt säger att det inte, trots de senaste årens höjda ersättningar till mjölkbönderna, finns utrymme att sänka betalningen till bönderna.

Svenska lantbrukare anstränger sig varje dag och har gjort det hur länge som helst för att producera så effektivt som möjligt med så små insatser som möjligt och så små kostnader som möjligt. Men i dagsläget finns det ingenting mer att ta på gårdsnivå.