Det finns ett före och efter den 4 februari. Sverige behöver en nationell samling, säger Teresa Carvalho, rättspolitisk talesperson för S.
Det kanske mest angelägna är att få ner antalet vapen och att stärka kontrollen.
Den 1 januari 2024 fanns drygt 660 000 registrerade vapeninnehavare. Drygt 80 procent av alla registrerade skjutvapen var för jakt och tio procent för sportskytte.
S vill också att systemet för nya vapenlicenser skärps med ytterligare psykologisk prövning och med intyg från bland annat vården.
Regelbunden kontroll
V vill se skärpta lämplighetskontroller när beslut om vapenlicens ska tas och regelbundna kontroller av de som redan har licens.
Där ska man fastställa att den som har vapenlicens fortsatt bedöms vara lämplig för att inneha det. Det görs redan i dag när det gäller pistolskytte, säger Samuel Gonzalez Westling, V:s gruppledare i riksdagen.
Miljöpartiet (MP) vill se någon typ av lämplighetstest och samkörning mellan register för att få vapenlicens.
S, V och MP vill också, likt regeringen och Sverigedemokraterna (SD), förbjuda halvautomatiska vapen av militär typ för jakt, till exempel AR-10 och AR-15.
SD:are kritisk
Alla sverigedemokrater är dock inte med på den linjen. Tobias Andersson (SD), ordförande i riksdagens näringsutskott, är kritisk och skriver på X att regeringen nu forcerar fram ändringar av AR-vapen "trots att psykot i Örebro (enligt Expressen) brukade andra vapen".
Emma Nohrén (MP), ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, pekar på att Tidöpartierna tidigare varit emot ett sådant förbud, men nu svängt efter masskjutningen i Örebro.
Nohrén uppmanar Tidöpartierna att rösta för MP:s motion när riksdagen på torsdag ska besluta om en rad motioner som berör vapenlagstiftningen. Hon hävdar att det vore det snabbaste sättet att införa förbudet.
"Tidöpartierna får gärna visa att de menar allvar med att de svängt i frågan", uppger Nohrén i en skriftlig kommentar.
