Ultranationalisten Ben-Gvirs besök vid det heliga området, där både Klippdomen och al-Aqsa-moskén ligger, ses allmänt som en provokation.
Både muslimer och judar gör anspråk på området på en höjd i Jerusalems gamla stad.
Judar och andra icke-muslimer får besöka området – som på arabiska kallas al-Haram al-Sharif – under vissa tider, men de får inte be eller visa upp religiösa symboler.
Begränsningar ignoreras
De senaste åren har begränsningarna i allt högre grad ignorerats av religiösa nationalister som Ben-Gvir, vilket ibland lett till våldsamma reaktioner från palestinier. Sedan han tillträdde sin post 2022 har Ben-Gvir gjort återkommande besök vid Tempelberget.
Ben-Gvir lämnade regeringen i januari i protest mot avtalet om vapenvila i Gaza. Han återvände dock i mars när Israel återupptog kriget mot terrorstämplade Hamas som kallar besöket för en ”provokativ och farlig upptrappning” och att det är ”en del av det pågående folkmordet på vårt palestinska folk”.
Kritiseras inom regeringen
Även det jordanska utrikesdepartementet fördömer besöket som en ”stormning” och ”en oacceptabel provokation”, medan Saudiarabien uttrycker sitt "starkaste fördömande".
Den inflytelserika ultraortodoxa politikern Moshe Gafni, som ingår i den israeliska regeringen, kritiserar även han Ben-Gvirs besök.
”Det visar inte på suveränitet, tvärtom utgör det en skändning av den heliga platsen och provocerar fram onödig uppvigling i den muslimska världen och bortom den”, skriver han på X.
