Donald Trump gick till val i USA förra året på att han inte startar några krig, utan snarare avslutar dem. Och i Gaza såg det ljust ut när en vapenvila inleddes samtidigt som Trump tillträdde i januari.
Han hyllades ju vitt och brett, med all rätt enligt min uppfattning, när han fick till stånd vapenvilan, säger Anders Persson, statsvetare på Linnéuniversitetet.
Vapenvilan var skör, men höll ändå hyfsat i åtta veckor, fram tills Israels återupptagna militära offensiv natten till tisdagen.
Det är ett stort bakslag för Trumps administration och för hans ansträngningar att få till stånd en diplomatisk lösning.
Mål att slå ut
Frågan är om detta innebär ett definitivt slut på förhandlingsspåret.
Vi vet att Trump har givit grönt ljus till Israel, men vad har han gett grönt ljus för? frågar sig Persson.
Det kan ju också vara så att man, från Israels sida, med de här attackerna försöker sätta press på Hamas att vara mer tillmötesgående vid förhandlingsbordet.
Å andra sidan är ett av Israels uttalade mål att helt slå ut terrorstämplade Hamas som organisation. Men facit hittills visar att det är mycket svårt.
Vi ska komma ihåg att Gaza ju har blivit utsatt för bland den mänskliga historiens tyngsta bombningar någonsin. Det har inte kuvat Hamas.
Så frågan är vad man kan lyckas med den här gången med militärt våld?
Fördriva befolkningen
En ny aspekt är också den vision Trump lade fram i samband med Israels premiärminister Benjamin Netanyahus USA-besök i februari, om att "ta över" Gazaremsan och flytta dess palestinska befolkning till andra länder.
Persson beskriver det som en viktig fråga i bakgrunden huruvida Trump sagt ja till att fördriva Gazas befolkning.
Så som han hintade i sin plan med att ta över Gaza.
En annan fråga är vad som återstår av den planen – och det är nog inte särskilt mycket.
