Trumps närmanden till Ryssland har fått allierade att ompröva sin tillit till USA.
Nyligen rapporterades att medlemmar i den så kallade Five Eyes-alliansen – Australien, Kanada, Nya Zeeland och Storbritannien – uppges överväga att inte dela lika mycket underrättelser med USA, av rädsla för läckor och att hemliga agenter ska avslöjas.
Officiellt tillbakavisas uppgifterna.
Men underrättelseexperter har även oroats av beslutet att tillfälligt pausa underrättelser till krigsdrabbade Ukraina, liksom utnämningen av den nya underrättelsechefen Tulsi Gabbard, som kritiserats för att vara pro-rysk.
"Prövar allt"
Från svensk sida betonas att samarbetet med USA står fast.
Det är ingen skillnad i grunden utan vi fortsätter det arbetet (kring underrättelser) bilateralt och inom Nato. Det står vi fast vid tills annat är bevisat, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must).
På frågan om Sverige vågar dela med sig av känslig underrättelseinformation till USA svarar Nilsson:
Vi prövar all information vi vill dela med internationella partners, oavsett om det är enskilda länder, EU eller Nato. Det följer inte av det här utan det gör vi i alla lägen. Det är en prövning vi alltid gör och det fortsätter vi med.
Must har inte heller märkt några förändringar eller ett minskat inflöde när det gäller vad USA:s underrättelsetjänster delar med sig av.
Vi har inte märkt någonting. Mycket av det dagliga arbetet inom Nato fortsätter och vi har inte sett de här förändringarna i det arbetet, säger Thomas Nilsson.
"Stor påverkan"
Om USA skulle dra sig tillbaka och sluta dela underrättelseinformation med fler länder kan det få stora konsekvenser, enligt Must.
Jag skulle inte kalla det en oro men om USA skulle försvinna har det naturligtvis en väldigt stor påverkan. USA inom det här området besitter stora resurser, till exempel satellitkapacitet. Det finns även andra men det skulle ha stor negativ påverkan.
