Republiken Turkiet utropades 1923 med landsfadern Kemal Atatürk som president. Den skulle vara en modern nationalstat med allmän rösträtt till ett parlament, men fram till valet 1950 var bara ett parti, Republikanska folkpartiet (CHP), tillåtet.
CHP, i dag det största oppositionspartiet, betecknar sig traditionellt som sekulärt och socialdemokratiskt.
Militären har flera gånger ingripit i politiken och såväl avsatt som tillsatt ledare. Under hela 1990-talet styrdes landet av kortlivade koalitionsregeringar.
2001 grundade den nuvarande presidenten och tidigare Istanbulborgmästaren Recep Tayyip Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP). Det har styrt landet sedan 2002. Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.
Demokratin har stegvis avvecklats i takt med att presidenten har tagit kontroll över, eller stängt ned, regimkritiska medier. Med en grundlagsändring 2017 och ytterligare lagändringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten på ett sätt som i princip innebär att parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre. Samtidigt har Erdogan gett islam en alltmer framskjuten plats i politiken.
Källor: UI med flera
