Sedan 2018 är det förbjudet att utvinna uran i Sverige. Regeringen vill ändra på det från och med nästa år.
Ett av förslagen är att kommuner inte ska kunna stoppa mindre gruvor och gruvor där uran utvinns som en biprodukt. Men vad som klassas som mindre gruvor är inte helt klarlagt.
Förslaget har fått flera kommuner att slå bakut. Även kommuner som inte direkt berörs av gruvdrift oroas av att kommunernas vetorätt kan inskränkas.
Stora folkliga protester
Falköpings kommun – som styrs av en bred koalition och där stora fyndigheter av uran finns i alunskiffer – skriver i sitt remissvar att uranbrytning kan medföra stora negativa konsekvenser för miljön, odlingslandskapet, djurhållningen och för de boende i området.
Förslaget saknar också folkligt stöd, enligt kommunen. På 1970-talet utbröt stora protester bland boende i Skaraborg när uranbrytning skulle återupptas i Ranstadverket, på gränsen mellan Falköping och Skövde. De berörda kommunerna lade då också in sitt veto.
Kommunen skriver att vetorätten är hotad om regeringens förslag genomförs.
"Att nedmontera det kommunala vetot till förmån för urangruvor vore ett steg i fel riktning", skriver man i sitt svar som tagits fram tillsammans med Skövde kommun.
Risk: Vattenförsörjningen
Stora fyndigheter av uran finns också i Jämtlands län och kommunerna Östersund och Åre anser att det är oacceptabelt med ett så ingripande förslag med så pass stor otydlighet om vilka planerade gruvor som omfattas eller inte.
Östersund anser att uranutvinning innebär stora miljörisker med påverkan på vattenförsörjning och livsmedelsproduktion. Dessutom kan gruvdriften påverka turismen negativt.
Gruvbolagen Swemin och Bergslagen Metals är dock i huvudsak positiva och vill ge lagförslaget grönt ljus.
Minska rysk dominans
Regeringen anser att förbudet mot uranbrytning har hindrat möjligheten att få loss andra kritiska råmaterial som är nödvändiga i klimatomställningen, bland annat i vindkraftverk och batterier.
Andra skäl till att slopa förbudet är satsningen på kärnkraft och det spända säkerhetspolitiska läget. I dag kontrollerar Ryssland, Kazakstan och Uzbekistan drygt hälften av världens uranutvinning.
Mer än en fjärdedel av Europas kända urantillgångar finns i Sverige.
Remisstiden löper ut på torsdag och regeringen planerar för att den nya lagen ska träda i kraft 1 januari 2026.
