De röda korallerna (Corallium rubrum) beslagtogs av katalanska myndigheter 2011. Korallerna är eftertraktade, eftersom de inte förlorar sin röda färg när de tas upp ur vattnet. Förr i tiden beskrevs korallerna som röda skogar på Medelhavets botten, men tjuvfiske och exploatering har gått hårt åt korallerna, som är viktiga livsmiljöer åt andra arter.
"Kan behöva kickstarta"
Forskarna valde att ge de illegalt skördade korallerna en andra chans, och planterade ut 300 av dem vid Medesöarna i nordöstra Spanien.
Oftast är det bäst att låta revet återhämtas naturligt. Men om det har gått riktigt långt, som här, då kan man verkligen behöva kickstarta det med en restaurering och försöka plantera korall, säger Fredrik Moberg, doktor på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, som specialiserat sig på korallrevsekologi, som inte varit inblandad i studien.
Därefter har forskarna följt hur det gått för korallerna i tio år, en imponerande lång tid, enligt Moberg. Det är ambitiöst att följa ett rev så pass länge, men det krävs för att förstå om restaureringen fungerar, enligt honom.
"Kan finnas risk"
Forskarna tittade både på hur korallerna växte till sig, men också vilka karaktärsdrag de fick, och om de lockade till sig andra arter.
De gjorde en ganska omfattande kontroll av artsammansättningen före och efter och jämförde det med ett rev i närheten, och såg att det återhämtade sig förvånansvärt bra, säger Moberg.
Samtidigt betonar han att det kan finnas en risk att invaggas i falsk trygghet och tro att restaurering ska lösa alla korallrevsproblem.
Men på sikt hjälper det inte mycket om inte vattenkvalitet kan säkras och uppvärmningen av haven bromsas, säger han.
Studien publiceras i Science Advances.
