Föreslaget har snabbutretts av regeringens utredare Kazimir Åberg.
Det innebär att polisen och Säkerhetspolisen, i enlighet med EU:s nya AI-förordning, ska få använda kamerabevakning med automatisk ansiktsigenkänning i realtid på allmän plats.
Men det får bara användas i konkreta, enskilda fall, säger Åberg.
Det handlar inte om kameror som rullar i preventivt syfte.
Slår larm
Till exempel kan polisen ha en passbild av en misstänkt brottsling och mata in den i kamerasystemet på platser där personen tros kunna passera. Om den misstänkte går förbi en sådan plats, kommer kameran att automatiskt slå larm till polisen.
Den misstänkte måste dock vara misstänkt för ett brott som kan leda till minst fyra års fängelse.
Tekniken ska också få användas för att söka efter försvunna personer, som till exempel är offer för människorov och människohandel. Eller för att förhindra en terrorattack.
För att få göra en sådan kameraspårning ska tillstånd krävas. Vilken myndighet som ska utfärda det finns inte med i förslaget.
Välkomnar
Justitieministern välkomnar förslaget och anser att utredaren gjort en grundlig avvägning mellan vikten av en effektiv brottsbekämpning och av att skydda enskildas integritet.
Enligt Strömmer är kameraövervakning nödvändigt för en effektiv brottsbekämpning.
Regeringen tar dock inte ställning till förslaget förrän det har varit ute på remiss för yttranden.
Utredaren lägger också fram förslag för att polisen ska kunna använda kameror för att känna igen registreringsnummer på fordon mer effektivt.
Ytterligare ett förslag innebär att polisen ska få tillgång till material från vägtrafikkameror, till exempel trängselskattekameror, inte bara för att utreda terroristbrott, utan även en rad andra brott som kan ge minst tre års fängelse.
