Läktarvåldet som fick polisen att stänga ner matchen mellan Hammarby och Djurgården är mycket allvarligt och problematiskt, enligt Forssmed (KD).
Människor kan på ett allvarligt sätt skadas, säger han.
Matchen är inte den enda med ordningsstörningar – och den 5 november har han kallat representanter för fotboll, polis och åklagare till ett nytt möte.
Det finns mycket kvar att göra, både när det gäller arenorna, kring skalskydd, kring möjligheten att föra in pyroteknik, och kring en kultur där det fortfarande finns spelare och ledare som tycker att det är mycket känslor i fotboll och då får acceptera den här typen av stök på läktarna.
Pyroteknik tar sig in
Trots tidigare möten där problematiken tagits upp lyckas supportar fortfarande smuggla in bengaler, bangers och fyrverkerier på arenorna.
Det är klart att det inte duger att det är en situation vi ser gång på gång, säger Forssmed.
Han utgår från att arrangörerna noga analyserar hur detta kan ske, och vidtar de åtgärder som behövs för att förhindra det.
Forssmed är också kritisk till att alltför få våldsamma supportrar portas av klubbarna. Inför den allsvenska premiären i våras hade klubbarna stängt av 65 personer, jämfört med åklagare som utdelat 224 tillträdesförbud, enligt en tidigare SVT-granskning.
Klubbarna använder möjligheten till arrangörsavstängningar i för liten utsträckning. När ribban för en arrangörsavstängning i själva verket är lägre än för ett tillträdesförbud.
Skärpta straff väntar
Hammarbys säkerhetschef var efter den avbrutna matchen kritisk till polisens beslut, och fick stöd av Svensk elitfotboll.
Jakob Forssmed ser dock ingen anledning att ifrågasätta polisen.
Är det inte viktigt att arrangörer och polis står enade mot våldsverkarna?
I allmänhet är det mycket viktigt att man visar en enad front från klubbar, förbund och arenaägare. Jag tycker att den enigheten har funnits på de möten vi kallat till och jag utgår från att den enigheten består, för såhär kan vi inte ha det, säger Forssmed.
Regeringens utredning för att minska våld på läktarna beräknas vara klar i mars nästa år. Bland annat handlar det om skärpta straff för till exempel maskering, planstormningar och utskjutande pyroteknik, men också ökade möjligheter att dela kameramaterial och andra åtgärder för att motverka våld, enligt Forssmed.
