Jerry var i sjuårsåldern när han för första gången fick ett par längdskidor på fötterna, och det var kärlek vid första stavtaget. Det blev snabbt vinterns höjdpunkt varje år att tillsammans med sin bror Tommy Danielsson ge sig ut i skidspåren på Åland. Inom kort började de även tävla, och succén var ett faktum. Jerry reste runt på olika tävlingar i Finland, där Finlandssvenska skidmästerskapen lockade.

– Vi vann de flesta tävlingarna på hemmaplan men Tommy var snabbare på den tiden. På tävlingarna utanför Åland blev det inte samma framgång, skrattar Jerry.

Vid sidan av skidåkningen spelade Jerry även fotboll och var aktiv inom friidrotten, vilket gjorde att han höll sig sysselsatt även då snön lyste med sin frånvaro.

Pausen gav nytt mål

När Jerry kom upp i tonåren lockade andra intressen. Det blev ett nästan tolv år långt uppehåll från skidåkningen. Att han sedan började skida igen var ingenting som han hade planerat.

– Det var en riktig slump egentligen att jag började igen, säger han.

På en fest hösten år 2017 slog några av Jerrys vänner vad om att de kunde ta sig i mål på Vasaloppet. Även om vadslagningen inte rörde Jerry så blev han tillfrågad om att vara med att träna inför Vasaloppet, och tyckte det lät som en rolig grej. Samma höst ställde Jerry upp i en skidtävling utan att ha förberett sig desto mer.

– Jag kom dit i underställ, shorts och T-shirt. Jag hade inte ens en skiddräkt med mig. Men jag gick och vann, och det gav absolut mersmak.

I och med den tävlingen insåg Jerry att han var tillbaka i skidspåret, och att han var där för att stanna. Den vintern gick åt till att komma i form igen, och i mars år 2018 körde han öppet spår på Vasaloppet.

– Det var en halvt kaotiskt upplevelse. Bussen kom för sent till start och jag hamnade långt bak. Det var nog säkert 5.000 människor framför mig, men ändå kom jag på 34:e plats i mål i öppna spåret.

Vid målgången var Jerry fast, och han insåg direkt när han passerade mållinjen att han kommer att göra detta igen.

Ta sig till elitledet

Året därefter anmälde han sig till själva Vasaloppet, och i dag har han hela fem lopp i bagaget. Hur många han kommer sluta på har han inte funderat desto mer på, men han vet att han vill bocka av många till.

– Det är roligt, otroligt roligt. Alla lopp är roliga. Jag är nog verkligen en tävlingsmänniska. Att skida Vasaloppet är jäkligt tufft när man håller på, och är mitt uppe i det. Men bara någon dag efteråt börjar man längta efter nästa gång. Det är en otrolig känsla att passera mål.

Varje år deltar Jerry i några så kallade seedinglopp innan själva Vasaloppet, för att få en så bra startplacering som möjligt i själva tävlingen.

– Nu har jag startat i elitledet tre år i rad. Det är ju lite av ett mål jag haft.

Vad gäller sina prestationer i Vasaloppet har Jerry ett bestämt mål han jobbar mot.

– En topp-150-placering hade varit väldigt roligt. Då blir man även direktseedad till elitledet nästa år.

Många kilometer på skidor

När Jerry inte stakar sig fram i skidspåret skruvar han mer än gärna på en motor eller två. Under det nästan tolv år långa uppehållet från idrottens värld var det mycket skruvande som tog upp hans tid. Till vardags jobbar han som bilmekaniker.

– Jag körde även både motorcykel och cross förut. Det är väldigt roligt med bilar och motorer, men jag har nog inte samma intresse för det nu som jag hade förut. Skidåkningen och träningen tar nästan all tid.

Även de snöfria tiderna på året är det träning som Jerry lägger största delen av sin tid på. Sommartid försöker han göra annat på helgerna för att vila upp kroppen och knoppen, och då är han gärna iväg med sina kompisar och fiskar eller skjuter fågel. På sommaren åker han även mycket rullskidor.

– Rullskidor är nog det jag har mest timmar och mest kilometer i. Förra sommaren fick jag ihop 3.000 kilometer rullskidåkning, medan jag denna vinter fått upp cirka 2.300 kilometer skidåkning. Men jag har mer träningskilometer varje år än bilkörning. Det är ju lite kul.

Att Jerry har full koll på sina antal tränade kilometer är inte någon slump. Han älskar siffror, och skriver ner all träning i en träningsdagbok. Han sparar även alla nummerlappar från de lopp han deltar i, förutsatt att han får behålla dem.

– Det är rätt enkelt att hålla koll när man har en träningsklocka där man kan logga allt.

Satsningen han gör på träningen gör att han ibland säger nej till saker för att få träningen gjord. Men han känner sällan att han missar något.

– Det man kanske missar nu har jag gjort under de tio år jag hade paus från träningen. Jag är nöjd med det, och allt jag gjort. Nu kan jag fokusera på träningen med gott samvete.

Ger aldrig upp

Jerry ser inte träningen som en hobby, utan mer som en livsstil han lever med.

– Största delen av min tid går nog ändå till träning i någon form. På hösten och våren cyklar jag även mycket, och styrketränar. Jag har även en stakmaskin ute i garaget, där har jag stått bra många timmar.

För att klara av att hålla motivationen uppe krävs en stark vilja och ett lika starkt engagemang. Jerry skrattar medan han berättar om hur envis han faktiskt kan vara när det kommer till att få träningen gjord.

– I augusti år 2022 slet jag av ena hälsenan under en padelmatch, dagarna innan en rullskidtävling i Sverige som jag såg framemot. Fyra dagar senare stod jag på knä framför stakmaskinen i garaget och fick ihop ett pass på den. Sedan blev det operation, och på kryckor hoppade jag ut till stakmaskinen igen. Jag åkte alla lopp som jag hade tänkt den vintersäsongen, och tog mig i mål i Vasaloppet.

Jerry skrattar gott.

– Jag har nog väldigt mycket vilja, och inte ro att vara stilla. Alla pass är inte roliga, men man gör ändå varje pass för att bli bättre.

När Jerry väl startar ett lopp krävs det mycket för att han ska överväga att avbryta det. Än har det aldrig hänt, och han hoppas att det håller sig så.

– Förra året stod jag vid sidan av spåret på Vasaloppet med kramp överallt. Men det gick över och försvann, och jag fortsatte. Hur loppet än gått så är det alltid så jäkla skönt att komma i mål. Och då vill man bara till sängen så fort som möjligt.

Även om det ofta är full fart och hög puls som gäller för Jerry är han noga med att ta sina vilodagar på stort allvar.

– Jag är bra på att vila när jag har vilodagar. Då gillar jag att hänga i soffan och bara se på tv eller Youtube i lugn och ro.

Världens längsta lopp

Framöver i livet hoppas Jerry att allt fortsätter ungefär som nu.

– Jag funderar inte så mycket framåt, utan tar ett år i taget. Just nu jobbar jag, äter middag, tränar och går och lägger mig. Och jag trivs med det. Jag tycker det är roligt.

Skidåkningen kommer fortsättningsvis att ha en central roll i Jerrys liv. Det har han inte några planer att ändra på.

– Jag slutar när jag inte orkar mer, helt enkelt.

Men först ska han klara av sin största utmaning hittills. Som bäst står Jerry på sina längdskidor uppe i Jokkmokk för att staka sig igenom 220 kilometer. Det är världens längsta långlopp på längdskidor. Jerry har känt till loppet länge, och när han hörde att Lennart Holmström hade planer på att åka bestämde han sig för att hänga på. Det är med skräckblandad förtjusning han ställer sig vid startlinjen.

– Det är ju det värsta loppet man kan göra på längdskidor. Det kommer bli det tuffaste loppet jag någonsin gjort, och det är svårt att planera före när man aldrig åkt så långt innan. Jag vet ju hur det känns att komma i mål efter 90 kilometer, och nu har man efter det ett och ett halvt lopp kvar. Men jag ser det som en upplevelse, och jag är redo.

I augusti planerar Jerry att springa Ultravasan, som är Vasaloppet fast med löparskorna på. Och i tankarna finns planer på att slutföra en svensk klassiker. För Jerry är det viktigt att ha mål att sträva mot, och kunna bocka av.

– Någon gång när jag hinner ska jag nog ta mig an den där svenska klassikern också, skrattar han.