Ann-Christin Orell är född och uppvuxen i Stockholm. Hon gick i skola i Vasastan men somrarna tillbringade hon på Torsholma eftersom hennes mamma kommer därifrån.

– Jag har varit sommarålänning sedan barnsben och jag såg alltid fram emot att åka till Torsholma, säger hon.

Efter högstadiet gjorde Ann-Christin Orell lite olika saker. En period reste hon runt i Europa som gatusångare.

– Vi var flera stycken som åkte tillsammans. Jag spelade fiol och gitarr. Under en period spelade jag själv i Vasastan. När jag tänker på det i dag förstår jag inte hur jag vågade. Samtidigt var det en väldigt lärorik period eftersom jag fick vanan att stå inför folk och höja min röst.

Hon utbildade sig till bildkonstlärare på Konstfack och arbetade på olika skolor i Nacka.

– Sista jobbet var på Nacka gymnasium där jag också undervisade elever med specialbehov. Jag älskade jobbet som bildkonstlärare de första åren innan nedskärningarna började. Det blev för få timmar att jobba, säger hon.

När Ann-Christin Orells dotter var klar med sin utbildning och flyttade till Åland tyckte dottern att hon skulle komma med.

– Jag var trött på Nacka och tänkte varför inte? Dessutom fick jag både lägenhet och jobb under en helg när jag var på Åland.

Hon jobbade ett år på Waldorfskolan innan hon fick arbete som speciallärare i Ytternäs skola.

– På kvällarna jobbade jag på Bild- och formskolan. Till sist tröttnade jag på att vara lärare eftersom jag kände att jag tappat min egen kreativitet.

Målar minnen

Coronapandemin kom och Ann-Christin Orell kände att hon behövde göra något.

– Jag bestämde mig för att gå en kurs på Medis. Det var det bästa jag gjort. Jag kom i gång med mitt målande och fick världens flow. Jag målade i ett och halvt år i sträck och det kommer fortfarande upp bilder hela tiden. Jag målar minnen som kommer upp och samtidigt bearbetar jag dem.

Hon är tacksam över sina somrar på Torsholma som gav henne en känsla av frihet.

– Där fick jag umgås med djur, fick nya vänner och fiskade. Jag tror vi åt gröt och fisk varje dag, säger hon och skrattar.

Hur många tavlor har du målat?

– Det är många. Jag har tavlorna med Ålandsmotiv uppe men har en hel del annat också.

Har du haft någon utställning?

– Jag hade en på Lappo för många år sedan och en med akvareller på Torsholma. När jag började måla på Medis ville jag inte ens tänka på att ha någon utställning. Jag ville inte lägga prestation i mitt kreativa arbete. Jag har visat lite av det jag målat till mina kurskamrater och kanske borde jag ha någon liten utställning i framtiden.

Vad gör du när du inte målar?

– Just nu så lite som möjligt. Jag har tagit upp gitarrspelandet igen och sitter och klinkar lite för mig själv. Jag lyssnar på ljudböcker och jag gillar naturen. Att umgås med mina barnbarn är också väldigt viktigt.

Vad har du för visioner för framtiden?

– Att ha visioner är viktigt. Min vision är att jag ska hållas på benen så jag kan måla och leka med barnbarnen, säger hon.