– Intresset för att ta vara på det som finns har alltid funnits hos mig och har växt med tiden. Jag hade en mormor som såg till att ta till vara på allting man använde i köket och kasta så lite som möjligt, säger Heidi Räsänen-Lindberg. 
– Det finns så mycket ute i naturen som man kan använda, det är så spännande då man aldrig slutar lära. 
I köket i Sviby sitter Heidi med sönerna Alvin, Victor och Timei Lindberg och vi tittar igenom en samling böcker på ämnet och diskuterar att många av växterna fungerar både mättande och välgörande. 
– Maskrosen är ett exempel på växt som folk ofta klipper bort med gräsklipparen, men som har många användningsområden. Rötterna kan man till exempel torka och använda i te, bladet funkar bra att använda i sallad och blomman kan man använda i både sirap och marmelad, berättar Heidi Räsänen-Lindberg. 
– Nässlor går som bekant bra att använda i soppa och i så gott som all mat, men torkade är de också bra som te. Teet fungerar bra som substitut om man försöker avvänja sig från kaffe. Nässlornas fröstänger är väldigt näringsrika, man kan torka dem och strö dem över yoghurt eller använda i bröd. De går att använda hela säsongen, vill man använda bladen är det gärna de spröda nya bladen man vill åt. Då kan man slå ner de fullvuxna nässlorna, så växer det upp nya. 
Smak eller kvantitet
Nässlor och maskrosor är två växter som är ganska välkända för de som har lite koll på vildplockning, men det finns många andra vanliga växter som är lätta att känna igen. 
– Älggräs har också många användningsområden. Det ska man dock vara lite försiktigt med då de innehåller acetylsalicylsyra, så man ska inte inta för mycket. Harsyra innehåller mycket oxalsyra, så även det ska man inte äta enorma mängder av. 
– Rödklöver är bra som dekoration men man kan också använda bladen. Både bladen och blomman är bra för sallad och pesto.
Vad man ska leta efter i naturen beror på vad man planerar att använda växten till: är det för att dryga ut maten med, att smaksätta maten med eller att förädla till ytterligare en ny produkt. 
– Är man ute efter smaken kan man ta lite vad som helst, man behöver sällan så mycket. Kirskål är bättre som till exempel utfyllnad i sallad när det är lite neutralare. 
– Skulle jag inte jobba skulle jag plocka hur mycket som helst, säger Heidi Räsänen-Lindberg med ett skratt. 
Vad plockar du mest av själv?
– Jag plockar mycket nässlor som jag torkar, och såklart bären som är i säsong. I början av sommaren kan man också samla på sig späda björkblad som går bra att använda i matlagning som de är men också fina att torka som te. 
Finns det någon enkel maträtt man kan göra som nybörjare?
– Vi lagade nyss en sats ogräspesto som är god på smörgås, med pasta eller i sallad. Jag använde nässlor, svinmålla, nategräs, våtarv, svarta vinbärsblad och lite rödklöver och sedan behandlade jag det som en helt vanlig pesto. 
Några enkla produkter man kan testa göra?
– Örtsalt är väldigt tacksamt att göra och man kan blanda både vildplockat och odlat. Det finns hur mycket som helst man kan ta tillvara. En del ogräs är goda att göra sallad på och andra att fräsa upp eller ha i soppa. Att göra chips av kirskål är väldigt omtyckt av barnen.
 – Även oljor är lätt att göra, av såväl örter som björkblad eller olika sorters barr. Oljan kan man sen göra salva på också. Jag gör själv smaksatt olja genom att sätta örter eller skotten i en burk, fylla på med olja och låter det sedan stå en månad i fönstret. 
När är det bäst att gå på jakt efter ”vilda” växter?
– Våren är absolut bäst. Alla skott är färska och späda och går bra att använda. På hösten ligger fokus mer på bär, frukt och rötter. En trevlig sak under sommaren är all fläder, när den blommar är det perfekt för saft och på bären kan man göra sylt. 
Finns det något man bör se upp med, som man lätt kan förväxla?
– Kvannen och spansk körvel är lite kluriga och man får också vara noga med ramslök, att man inte förväxlar det med liljekonvaljen. 
Hur ska man göra ifall man aldrig testat förut?
– Börja enkelt! Ta med en flora ut och testa sådant som inte går att förväxla med giftiga motsvarigheter, säger Heidi Räsänen-Lindberg. 
– Olika sorters lök och till exempel rölleka och harsyra är ofta lätta att känna igen. 
Vad skulle du tipsa att testa, om man aldrig hat vildplockat något förut?
– Hm, kanske nya maskrosblad. Det är gott att ha på smörgås, säger Alvin Lindberg. 

Alexandra Gäddnäs