Enligt ny statistik drabbas 17,9 procent av finländska kvinnor och 2,4 procent av finländska män av ätstörningar (Svenska Yle, 09.11.24). Experter varnar för att mörkertalet är stort, och en av tio har haft en ätstörning innan vuxen ålder. Under coronapandemin ökade antalet ätstörningar som kräver sjukhusvård i Finland med 48 procent, och fortsätter att öka. På Åland har ätstörningskliniken Treat vid ÅHS noterat att antalet remisser och patienter har dubblerats på fem år, även om man nu ser färre allvarliga fall av anorexi, som kan vara dödligt om det utvecklas.
Det är ingen tvekan om att utseendefokuset som råder i vårt samhälle sätter sina spår hos de flesta av oss. Oavsett om man insjuknar i en ätstörning eller inte har nog de flesta någon gång varit kritiska till den egna kroppen. Varje dag exponeras vi för bilder av så kallade “perfekta” kroppar, vare sig vi vill det eller inte. De är i skyltfönster, på tv och inte minst i sociala medier.
För unga människor kan det bli extra problematiskt. Sociala medier, där perfekta liv, hem och kroppar ständigt visas upp, triggar jämförelse och osäkerhet. Det är inte konstigt att en sårbar tonåring kan påverkas och i värsta fall insjukna. Perfekta liv, hem och kroppar tycks aldrig ta slut. För något år sedan var den så kallade pro ana-trenden, där anorexi framställdes som en livsstil snarare än en sjukdom, överallt på Instagram och Tiktok.
Trots att trenden har avtagit är det pinnsmala idealet tillbaka vilket syns bland modeller som liknar 90-talets ”heroin chic”-smala ideal, samt i användningen av Ozempic bland kändisar för att snabbt gå ner i vikt.
När samhället försöker hantera ett växande problem som ätstörningar finns en inbyggd paradox: att belysa problemet kan i vissa fall bidra till fler fall. Christian ”Snuffe” Johansson, klinikchef för Treat, påpekade i en intervju med Ålandstidningen i januari i fjol att man observerade en ökning av patienter efter att man besökt skolor och pratat om ätstörningar. När problem som ätstörningar diskuteras kan det trigga nya fall, vilket gör att diskussionen kan få motsatt effekt.
Jämfört med andra psykiska sjukdomar har ätstörningar en tre och en halv gånger högre dödsrisk. Det gör det extra viktigt att fortsätta jobba för att minska antalet unga som insjuknar. Men frågan är hur vi kan nå detta mål utan att trigga nya fall genom att lyfta ämnet.
Det är uppenbart att ätstörningar är ett växande problem både på Åland och i Finland. Det är därför avgörande att vi i samhället finner en balans där vi kan tala om ätstörningar och deras allvar utan att trigga nya fall. Förebyggande arbete, stöd till drabbade och att skapa en mer realistisk bild av hälsa och kroppsideal är alla viktiga delar i den lösningen.
Framförallt behöver vi skydda våra unga från de osunda normer och den onödiga press som förvärrar situationen. Här spelar vi alla en viktig roll, vare sig vi har barn eller inte. Samtalet om ätstörningar måste fortsätta, men med större försiktighet och respekt för de sårbarheter det kan medföra.
Fotnot: Hit kan du vända dig om du lider av ätstörningar:
Treat - ätstörningsvård på Åland
Telefon: 018-535610
Tara Bamberg
