Under november månad ställer Krista Söderlund ut sina samlade snäckor, koraller och andra strandfynd som hon plockat under sina 22 år i Australien.

– Det var bibliotekarien Hannamari Ruohonen, som frågade mig. Jag tänkte att det kunde jag väl ställa upp på. Att jag sedan hade så många snäckor som jag faktiskt har visste jag inte. Jag har alltid samlat på snäckor och gör det fortfarande, säger hon.

Hannamari Ruohonen öppnar glasdörren till skåpet där de olika strandfynden finns.

– I vasen ser du olikfärgad sand. Den är från Rainbow Beach. En strand där sanden har olika färg. Den går liksom i vågor, säger Krista Söderlund.

På en annan hylla finns ett sköldpaddsskal. Det råkade Krista Söderlund slå tån i då hon gick på stranden på Moreton Island.

– Jag tog upp skalet och såg att det var skadat på ryggen. Kanske har sköldpaddan blivit skadad av en båtmotor eller någon större fisk. Man känner att skalet är lite skört. Jag var orolig om jag kunde få det med mig hem utan att det föll sönder.

Många snäckor är väldigt små men har fantastiska mönster eller färger.

– De där minsta kallar jag för kinahattar, de ser så roliga ut, säger Krista Söderlund.

Koraller och frökapslar

Naturligtvis kan man också se på koraller i olika storlekar och former. Stora snäckor som Krista Söderlunds dotters tidigare svärfar fått i näten samt frön, nötter och kottar.

– Efter en storm kan man hitta en massa roliga saker på stranden. Den stora frökapseln är från ett bau-bau träd. En makadamianöt finns också. Den är stenhård och man kan inte krossa den med en vanlig nötknäppare. Jag tycker att det är den godaste nöten av alla, säger hon.

En hel del genomskinliga stenar finns också i utställningen, de ser ut som glasbitar.

– De är väldigt mjuka eftersom de har slipats av sand och vågor.

Två skal av kägelsnäckor finns i utställningen.

– Flera arter av kägelsnäckan är giftiga och vissa kan till och med döda en människa så man ska vara lite försiktig då man går och sparkar i sanden, säger Krista Söderlund.

Några sjöstjärnor och en sjöhäst finns inramade. Dessa har Krista Söderlund köpt.

– Jag försökte torka sjöstjärnor själv. Jag lämnade dem ute och tänkte att de skulle torka ganska snabbt. Men fy vad de luktade så det blev inget av det.

På ett fat finns mera sand som Krista Söderlund tagit med hem.

– Sanden är från Broke Island. Där tältade vi varje jul så länge vi bodde i Australien.

Samlandet har gått i arv

Krista Söderlund pekar på en liten snäcka. Tittar man noga ser det ut som en kroppsdel.

– Jag hade tänkt göra en hula-huladansös av den eftersom jag tycker att skalet har liksom två bröst om man tittar noga, säger hon, pekar och skrattar.

Ett par thunderägg kan man också se i hennes utställning.

– De ser ut som stenar men klyver man dem kan man använda insidan som smyckestenar. Då behöver de naturligtvis slipas först.

Senast Krista Söderlund besökte Australien var 2017. Då gick hon på stranden tillsammans med barnbarnen.

– De har inte ärvt mitt intresse för snäckor. Men mitt barnbarnsbarn däremot har börjat samla. Det tycker jag är kul.

Går du längs stränderna här också?

– Ja, det gör jag faktiskt. Men det finns inte samma utbud här förstås. Men jag hittar olika kottar och en del snäckskal som jag plockar med mig hem.