I Baltikum, Ryssland och Tyskland anses norsen vara en riktigt läcker fisk. I Finland däremot äts i medeltal bara tio gram nors per person och år.
– Man har uppskattat att mängden fångad nors, i fjol, i Finland var ungefär 3.400 ton. Om all den fångade norsen skulle ätas upp skulle det betyda att vi åt 500 gram per person och år, säger Nina Bengtsson, vikarierande projektkoordinator vid Ålands Marthadistrikt.
Hon berättar också att det är Finlands svenska Marthaförbund som gått ut med en utmaning att äta mera nors.
– Vi antog utmaningen och nu ska vi äta nors i dag. Men det blir inte bara nors utan också braxenbullar, säger Nina.
– Braxen är också en fisk som man vill få upp statusen på, säger Harriet Strandvik vid Rädda Lumparns projekt Baltic Fish.
Varför gör man den här satsningen på just nors?
– Norsen är en god föda. Den är en laxfisk som främst äts stekt eller rökt, lite som strömmingen. Men den går också bra att fritera och läggas in. I dag har den dock fått en mer undanskymd roll. Kanske för att den i Norden förr kallades fattigmansfisk, säger Nina.
Förutom nors försöker Marthaförbundet även få in id och småströmming i storköken.
– I stället för att exportera den nors som fiskas här till Tyskland och sedan importera norsk odlad lax skulle vi kunna ta tillvara den fisk vi har här, säger Nina.
Har ni ätit nors?
– Nej, inte vad jag vet. Det ska bli väldigt spännande, säger Nina.
– Jag har inte heller ätit nors om jag inte råkat äta den i samband med att jag ätit strömming. Det är inget jag tänkt på. Jag ser fram emot att få smaka, säger Harriet.
Vem tillagar fisken?
– Det är Pub Stallhagen, säger Nina.
En attitydförändring
För att få upp intresset för nors krävs en attitydförändring. Det gäller fiskare, handel och konsumenter.
Var kan man köpa nors i dag?
– Vad jag vet är det endast Anders Westerberg som tar upp nors. Det är från honom vi fått fisk till dagens lunch, säger Harriet.
Men det gäller för den som vill smaka på nors att fråga fiskarna och handeln om den finns att köpa.
– Man måste vara en aktiv konsument, säger Harriet.
Hur kan man få upp statusen på nors och braxen?
– Attityden är det första. Att börja äta fisken. Till exempel börja med att göra fiskfärs, för den som tycker att det är för mycket ben i fisken, och sedan gå vidare därifrån, säger Harriet.
– Det är en bra proteinkälla och handlar man och äter fisken som tas upp här är det bra ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Nina.
Men både Nina och Harriet inser att det är viktigt att få konsumenterna med sig för att det ska bli en förändring.
– Fiskarna och butikerna behöver också vara med, säger Nina.
– Därför gör vi det här nu och hoppas på att trenden att äta fisk fångad i närregionen ska bli naturligare än att köpa importerad odlad fisk, säger Harriet.
Tummen upp för maten
Norslunchen blev mycket lyckad. Först bjöds det på, som liten aptitretare, en sked med norsrom, creme fraiche, picklad rödlök och friterad jordärtskocka.
Huvudmåltiden var stekt nors, braxenbulle, potatissallad, vanlig sallad, gurka i ättikslag och marthalimpa.
– Kock är Dennis Ahonen från Stallhagen. De planerar, efter denna lunch, att ibland servera nors. De har ingen stående meny utan den ändras enligt tillgång på råvaror, säger Nina.
Det var 14 personer, representanter från styrelserna från Rädda Lumparn och Ålands Marthadistrikt som åt lunch, samt några av de organisationer som jobbar på Ålands Landsbygdscentrum.
Nors
Norsen är tio till femton cm lång i insjöarna. I havet kan den bli upp till 30 cm. Den är grönt silverglänsande, tunnfjällig med en fettfena strax innan stjärtfenan. Den har stort huvud, stora ögon och stor mun med kraftigt underbett. Den finns i både insjöar och i havet och lever i stim. Den har en säregen doft av färsk gurka som kommer från en körtel som finns i nackregionen på fisken. (Källa: Marthaförbundet)