I fyra år har landskapsregeringen samarbetat med Mångkulturellt centrum i Sverige för att ta fram den mångkulturella almanackan.

I almanackan står högtider och helgdagar från flera olika religioner och regioner.

– Den sprids på Åland och i Sverige. Vi har tre åländska dagar med, den åländska demilitariseringen, Ålands flaggas dag och självstyrelsedagen, säger integrationsminister Annika Hambrudd (C).

Hon tycker att årets tema är intressant.

– Träden fanns här långt för människan men de har likt oss människor vandrat hit till Åland. Först kom björk och tall från syd, lite senare kom granen från öst.

Enligt henne har träd har alltid haft ett starkt symbolvärde för människor.

– Julgranen är ett exempel. Olivkvisten som står för fred är ett annat.Träden är viktiga.

Kunskapshöjande

På Åland är den mångkulturella almanackan gratis och delas ut till barnomsorg, skola och äldrevård.

– Det är ett sätt att synliggöra andra firanden. Det höjer vår egen kunskap, säger Helena Flöjt-Josefsson, specialsakkunnig med inriktning integration och social hållbarhet vid landskapsregeringen.

Till almanackan kommer även pedagogiska pärlor under årets lopp.

– Det är olika övningar där man skapar något kopplat till en viss dag. Pärlorna får man tag på på nätet, de finns inte i almanackan.

Almanackan är också ett sätt att sprida kunskap om Åland.

– Eftersom almanackan har träd som tema tar den upp Mariehamn som lindarnas stad på juniuppslaget, det är ett bra sätt att få med något som kan locka turister, säger Annika Hambrudd.

Helena Flöjt-Josefsson menar att elden som tema passar bra in med träden.

– Det är också sedan långt tillbaka att man samlas runt en eld i skogen och umgicks.

– Elden har också varit symboliskt viktig för människor väldigt länge. Vi firar ju till exempel forneldarnas natt, säger Annika Hambrudd.

Träffpunkt skogen

I två år har Ålands Natur och miljö haft ett integrationsprojekt som gjort naturutflykter för nyinflyttade.

– Ett del av att integreras är att lära känna naturen runt om sig, säger projektledare Jennie Elevall.

Utflykterna har varit öppna för alla och även gratis för den som deltagit.

– Vi ville göra det kravlöst så att det skulle vara enkelt att delta. På utflykterna har vi haft en naturvärd som berättat om till exempel vilka svampar som går att äta och så har vi bjudit på mat under träffarna.

Projektet som finansierats med Pafmedel har haft 16 utflykter och ska hålla ett par till innan året är slut.

– I höstas samarbetade vi med svenska för invandrare-utbildningen, det var väldigt uppskattat. Vi kommer att fortsätta projektet på något sätt efter nyår, men hur vi gör det återstår att se.