Det sista tillfället i en rad av sex som fått namnet anpassningsdagar har hållits på Ålands synskadades förenings lokal Ankaret. Börje Troberg och Lars Carlsund har båda varit med på att sex tillfällen.
– Jag har också varit med i gruppen som för ett år sedan samlades för att planera dessa tillfällen. I oktober hade vi de två första utbildningstillfällena, säger Börje.
Det hade diskuterats i gruppen hur många deltagare som skulle komma och gissningarna hade legat på mellan fem och tio.
– Men till det första tillfället kom över 30 personer. Vi fick plocka fram alla bord och stolar som fanns i lokalen. Men det var bara positivt, säger Börje.
Kurserna och föreläsningarna riktade sig inte bara till synskadade utan också till familjemedlemmar och vårdpersonal.
– Jag är glada över att vi tog beslutet att inkludera även familj och vård, säger Börje.
Vad togs upp på de olika tillfällena?
– Vid de första tillfället i oktober i fjol berättade ögonläkaren Börje Lignell om ögat och annat. Det är alltid lika populärt i dessa sammanhang, säger Börje.
– Jag fick veta mycket intressanta saker om ögat som jag inte visste tidigare. Det är ju inte sådant som man hinner prata om vid ett läkarbesök, säger Lars.
Även psykologen Thomas Londen var på plats och tog upp saker man kan drabbas av då synen försämras.
– Den psykologiska biten var också väldigt intressant. Han fick svara på väldigt många frågor av deltagarna. Jag tyckte han var riktigt duktig, säger Börje.
Hjälpmedel
Vid de två andra tillfällena i november var temat hjälpmedel med Stina Nygård, rehabilitetsrådgivare inom förbundet finlandssvenska synskadade.
– Vi hade en ledarhund på plats och det var intressant att få veta hur det går till då man skaffar ledarhund. Jag har funderat på det själv men det har inte blivit av, säger Börje.
För Lars var det en hel del saker som var nya.
– Jag har ett elektroniskt förstoringsglas som jag måste sitta och hålla i hela tiden. Men jag fick veta att det finns en ställning som man kan använda sig av, säger Lars.
Matilda Nordberg från biblioteket var också på plats och berättade om ljudböcker och taltidningar.
– Bern Löfman höll ett föredrag om punktskriftens historia vid samma tillfälle, säger Börje.
Det tredje och sista tillfället omfattade också två dagar. Det hölls i slutet av januari i år.
Då var Stina Nygård på plats igen för att berätta om vikten av att röra på sig.
– Det kan ibland vara svårt att komma sig för att gå ut och röra på sig då synen försämras. Man sitter fel och kan få ont i både nacke och axlar, säger Lars.
– Oftast sitter man för nära det man ska se på vilket leder till felställningar, säger Börje.
Många frågor om ersättning
Sista tillfället fanns också Hillevi Smeds från FPA på plats och hon fick svara på många frågor om ersättningar och stöd.
– Många ville ju veta vad som ersätts och när, säger Börje.
Även Ingela Högman från Mariehamns stad var på plats för att berätta om vad de kan hjälpa till med beroende på vilka behov man har.
– Sedan var också Susanne Broman och Harriet Storsved från Handicampen på plats och berättade om verksamheten där, säger Börje.
Vad tycker ni att var det bästa med anpassningsdagarna?
– Jag fick mycket information om olika saker som jag egentligen inte tänkt på tidigare. Jag är väldigt nöjd över upplägget, säger Lars.
Han hade med sin sin fru på dessa tillfällen och tycker att det var bra.
– Då kan man fortsätta att diskutera hemma om olika saker, säger han.
Börje hade hört många av de saker som togs upp tidigare.
– Men man glömmer så det är alltid bra att få en uppdatering, säger han.
Kommer ni att ordna dessa dagar igen?
– Det tror jag. Man skulle behöva ha dessa med jämna mellanrum. Jag tror att det senast var 2008 som det ordnades sådana här anpassningsdagar på Åland och det är lite för länge sedan. Men det är också en hel del jobb att ordna och få ihop de olika bitarna, säger Börje.
Han vill också påpeka att deltagarna i anpassningsdagarna gärna får ta kontakt med föreningen om de har synpunkter på anpassningsdagarna.
– Det finns säkert saker man kan förbättra men naturligtvis vill vi också veta vad som var bra, säger Börje.

Nina Eriksson