Charlotte Stormbom har en magisterexamen i engelska som huvudämne med tyska och svenska som biämnen. 

– Jag är väldigt intresserad av språk och hur olika språk uttrycker olika typer av saker. Jag tycker om att jämföra hur de fungerar, säger hon. 

Att doktorsavhandlingen fokuserar på just engelska språket var ett naturligt val eftersom det tidigare var hennes huvudämne. Innan Charlotte började doktorera jobbade hon ett år på Åbo Akademi som forskningsassistent. 

– Jag hade turen att jag fick jobb som forskningsassistent direkt efter att jag blev färdig magister. En sak som jag fick göra som assistent var att sammanställa en korpus, det är en samling av texter som används för att studera olika fenomen. Min avhandling består också av korpusar.

Modersmålet spelar viktig roll

Avhandlingen har titeln ”Gendered language in flux: The use of epicene pronouns in EFL and ELF writing” och handlar om vilket pronomen man använder för att generiskt syfta till en person utan att ange kön. Svenskan har det relativt nya pronomenet ”hen”, men i världsengelskan kan valet av pronomen bli problematiskt.

– Det är väldigt starkt att man ska vara inkluderande i Sverige, säger Charlotte.

Det Charlotte kom fram till i sin avhandling är att vilket pronomen man väljer att använda i engelskan beror på vilket modersmål man har. Personer med finska, svenska och danska som modersmål använde främst engelskans ”they”, vilket är könsneutralt, medan personer med italienska eller ryska som modersmål oftare använde engelskans maskulina ”he” eftersom de har genuspronomen. Svenskans hen tros vara bidragande till varför personer med svenska som modersmål oftare använder det neutrala ”they”. Resultatet kan även knytas till språklig relativism, det vill säga teorin om att människors tänkande kan påverkas av modersmålets grammatiska struktur.

Begreppet feministisk språkplanering har spelat en viktig roll i användningen av pronomen i engelskan. 

– Språken har olika struktur och olika typer av aktivism varierar mellan kulturer. Till exempel på 70-talet kom den andra vågen av feminism. Då tittade man närmare på många typer av fenomen. Språk var en av dem för man ville göra språk mer inkluderande.

Associationer påverkar

I Charlottes avhandling framkommer det att val av pronomen har förändrats över tid sedan 70-talet då man blev mer medveten, samt att korrelatet i en mening, det vill säga det ord man syftar tillbaka på, ofta inverkar på vilket pronomen man väljer att använda. 

– Ordet sjuksköterska har en kvinnlig association för många, även om en sjuksköterska också kan vara en man. Därför väljer många det kvinnliga pronomenet ”she” när de talar om en sjuksköterska, säger Charlotte. 

Vad är dina planerar framöver? Vad gör man efter att man har doktorerat i språk?

– För tillfället är jag anställd som forskningsassistent och timlärare vid Åbo Akademi. Det är en tidsbunden tjänst, snart måste jag hitta något annat. En väg är att fortsätta i den akademiska världen. Annars skulle jag kunna tänka mig att hålla på med översättning och språkkorrekturläsning.