Födelsedatum, giftermål och dödsdatum är bara lite av den information man kan ta del av om sina släktingar i landskapsarkivet. Utöver det kan man om man har tur ta reda på uppgifter om skriftskola, vad de hade för skolbetyg, om de hade blivit dömda för någonting och mycket mer.
Karin Mansén, byråsekreterare på Ålands landskapsarkiv, säger att det är ganska vanligt att folk kommer till arkivet för att släktforska.
– Det kommer någon varje vecka. Vissa personer kommer ofta tillbaka, och har gjort det i flera år. Foskningen kan beskrivas som tidskrävande, men är intressant.
När man börjar släktforska är det lättast om man har någon släkting man känner till som man kan utgå från.
– Då kan man kolla i dopboken och få redan på vilka föräldrarna var. Sedan kan man kolla upp personen i kommunionboken, och ta reda på vilken gård personen bodde på, säger Åke Söderlund.
Digitalt och analogt
Åke Söderlund öppnar upp en kommunionbok och visar vad som står skrivet. Vaccinationer, modersmål, och när de intog nattvard – allt finns registrerat.
– På den här sidan kan man till exempel se att nattvarden saknas. Det kan bero på att personen inte intog nattvard eller att prästen inte var intresserad av att skriva ner det. Fantasin har viss betydelse även för den mest källkritiska, säger han.
Kommunionböckerna finns både som fysiska böcker, men också som analoga filmrullar man kan se på en skärm, och till viss del digitalt.
– Det är lite av en generationsfråga om man jobbar digitalt eller med mikromedia, säger Åke Söderlund.
Mycket av det digitaliserade materialet finns på systemet Arkiv Digital. Arkivet är ett av flera digitala hjälpmedel som finns tillgängliga på landskapsarkivet, även om långt i från allt material i arkivet har digitaliserats.
– Digitalisering enligt de förväntningar som numera aktualiserats är ett omfattande arbete. Det finns en del känsliga personuppgifter. På grund av dataskyddslagar är tröskeln för att information ska tillgängliggöras på nätet högre.
Nyligen har har landskapsarkivet också fått tillgång till Nationalbibliotekets tidningsdatabas.
– På forskarsalens kunddatorer tillgängliggör det betydligt fler årgångar av åländsk och finländsk tidningspress än vad samma tjänst erbjuder via våra hemdatorer, säger Åke Söderlund.
Brevvväxling
Landskapet har även personliga arkiv från privatpersoner sparade i sina magasin.
– I dem kan det till exempel ingå brevväxling, vilket är oerhört intressant för släktingar, säger Åke Söderlund.
De senaste åren har det blivit allt populärare för privatpersoner att ta DNA-tester, vilket har populariserat släktforskning.
– Frågeställningarna blir helt nya. Det är vanligare att försöka ta reda på hur två personer är släkt med varandra, säger Åke Söderlund.
Landskapsarkivet är öppet för alla. Åke Söderlund rekommenderar de som är intresserade av släktforskning att söka sig till det åländska arkivverket.
– Släktforskning blir ganska ensamt framför en dator. Här kan man få hjälp, och dessutom träffa likasinnade.
Gamla dokument
Karin Mansén tror att intresset för släktforskning kan komma från att höra släktanekdoter.
– Det kanske pratas i släkten om olika personer, och så vill man veta mer.
Åker Söderlund berättar att hon har hjälpt till med många olika släktutredningar.
– Karin får hela tiden förfrågningar från alla möjliga ställen av personer som vill veta om sin släkt.
– Det är mycket amerikaner, säger Karin Mansén.
Landskapets arkiv har mycket information från 1600-talet och framåt, men i vissa fall kan man gå ännu fler generationer bak.
– Om man har adelssläkt kan man gå ända tillbaka till 1300- eller 1400-talet, säger hon.
Alla domböcker finns också kvar.
– Här finns orginaldokumenten från häxprocesserna. Alla brott som har begåtts av ålänningar finns bevarade här, säger Åke Söderlund.
– Livshistorier rullar fram om man går från arkiv till arkiv.
