År 1591 trycktes den första barnboken i Sverige. Titeln var ”En skön och härlig jungfruspegel”. Boken syfte var att lära rika flickor hur de skulle uppföra sig så att de kunde giftas bort. Sedan dess har tusentals och åter tusentals barnböcker getts ut i landet och på 1960-talet började könsroller i den svenska barnlitteraturen diskuteras. Men det är först de senaste åren som det tydligt märks en ökning när det gäller just normbrytande barnböcker.
Svenska barnboksinstitutet ger varje år ut en rapport över föregående års utgivning. Sammanställningen över 2016 visar att det gavs ut 2.414 barn- och ungdomsböcker, vilket var en ökning med hela 325 titlar jämfört med föregående år.
I de svenska förstaupplagorna var 55 procent av huvudpersonerna flickor och således 45 procent pojkar. Bland de översatta böckerna var fördelningen jämnare, men även här var flickor i huvudrollerna vanligast.
Institutet noterar en tydlig tendens till inkludering. Det verkar helt enkelt finnas en vilja att synliggöra individer som befinner sig utom majoritetssamhällets normer.
– Det kommer inte bara ut mer böcker utan de är också bra. Det är jobbigt om de blir för pedagogiska eller känns krystade och ges ut bara för sakens skull men det är kvalitet på de här böckerna, säger Annica Andersson som är barn- och ungdomsbibliotekarie vid Mariehamns stadsbibliotek.
Ombytta roller
Men statistiken säger ingenting om böckernas innehåll. Får tjejer i dag vara annat än söta prinsessor som väntar på sin prins? Får killar göra annat än att jaga drakar med svärdet i högsta hugg?
Ja, säger Annica Andersson.
– Traditionellt har det varit killar som är mer drivande, som är hjältar och som åker på äventyr. Till viss del är det så i en del böcker fortfarande men jag tycker att det har ändrats ganska mycket – nu kan man åtminstone hitta alternativ. De flesta författare verkar medvetna – skriver de om en manlig hjälte kanske han ändå har en tjejkompis eller ett djur – så att de inte skriver helt enligt den gamla normen.
I Sverige finns en stor medvetenhet om de gamla könsrollerna. Det märks i den nya barn- och ungdomslitteraturen.
– Sedan är det ju förstås också förlagen som styr utgivningen. De söker mer än tidigare inom vissa områden och det finns också mindre förlag som nischat sig inom det här, säger Annica Andersson.
Vissa ämnen har också fått mer plats.
– I och med de flyktingar som kommit finns nya berättelser att berätta, också för barn som inte själva har varit på flykt men som kanske plötsligt lär känna någon som har en annan bakgrund.
Öppnar för samtal
Barn kan inte alltid formulera sina frågor. Ett sätt att testa om barnet funderar över något eller oroar sig är att låna hem en bok som berör ämnet.
– Jag tror att många vuxna är rädda för att läsa om flyktingar, sjukdomar eller döden. ”Inte ska våra barn behöva ha att göra med sånt”. Men har barnet några funderingar är en bok ett bra sätt att öppna för ett samtal. Det är inte farligt att läsa om svåra ämnen så länge man finns där för att svara på frågor.
Och, konstaterar hon:
– I sagor för de minsta är slutet oftast lyckligt.
Annica Andersson har noterat att daghemmen i Mariehamn lånar många böcker som handlar om relationer – hur man ska vara mot varandra helt enkelt. Om det sedan beror på att daghemmen skulle ha tagit över en del av den fostrande rollen från föräldrarna, eller om man bara lyfter frågan mer i dag än tidigare, är svårt att säga.
– Eller så är det bara så att våra dagis i staden jobbar mycket med sånt här och att de gör det med hjälp av böcker. Det är ju ett smart sätt. Läser man en bok om någon som är dum mot andra blir ingen utpekad, utan man kan diskutera utifrån boken.
Söker bredd
När Stadsbiblioteket köper in nya böcker satsar man på att få en så stor bredd som möjligt.
– Vi kollar upp om vi har böcker om till exempel sjukdomar, döden, funktionshinder och så vidare och försöker se till att beståndet alltid är aktuellt. Det ska finnas något för alla.
Föräldrar är förstås också välkomna att fråga bibliotekarierna om de undrar något.
– Jag skulle önska att de frågade mer. Vi vet ju vilka ämnen det finns böcker om och kan hjälpa till, säger Annica Andersson.
Annika Kullman