Fanny Sundström (1883–1944) var den första kvinnan i landstinget och hon kallas ibland för den okrönta drottningen av Åland.

I lagtingshuset har hon hittills haft en undanskymd roll, men det ska det bli ändring på nu. I september för ett år sedan lämnade ett antal lagtingsledamöter med ledamoten Nina Fellman (s) som första undertecknare in en skrivelse där de uppmanade kanslikommissionen att beställa ett konstverk som uppmärksammar Fanny Sundström. Kanslikommissionen bjöd sedan på basis av ett förslag från landskapsregeringens konstnämnd in sex konstnärer att lämna in skissförslag till konstnärlig gestaltning av Fanny Sundström. Tre konstnärer lämnade in förslag, nämligen Barbro Eriksson, Satu Kiljunen och Ulrika Kjeldsen.

Tvådelat fotobaserat förslag

Satu Kiljunens förslag består av två delar. Ett grupphalvporträtt som visar den offentliga sidan av Fanny Sundström och en mer privat enhet som är sammansatt av ett befintligt porträtt av henne och arkivmaterial.

– Jag har haft hjälp av grafiska designern Mika Aalto-Setälä att ta fram förslaget, säger Satu Kiljunen.

Gruppbilden bygger på fotografiet där det första landstinget går till kyrkan 9 juni 1922 och det bearbetade fotot är tryckt på sju böjda plywoodskivor. Fanny Sundströms ansikte i mitten av bilden har tonats med lätt hand så att hon ”väckts till liv”. Den mer privata enheten med Fannys porträtt bildar en enhet med arkivbilder från Ålands folkhögskola och Marthaföreningen, där hon hade mycket framträdande roller.

– Jag tänker mig att konstverket kan placeras bredvid dörren i lagtingets tredje våning, säger Satu Kiljunen.

Bronsbyst

Ulrika Kjeldsen föreslår att Fanny Sundström hedras med en byst i brons.

– För att få det enhetligt med de byster som redan finns i lagtingshuset av Julius Sundblom och Carl Björkman skulle det passa att Sundströms byst var i samma storlek som deras. Brons är som material beständigt och lämpar sig bra för en sådan här skulptur, säger Ulrika Kjeldsen.

Verket skulle förverkligas genom att Ulrika Kjeldsen först skulle utforma bysten i lera och sedan skulle hon anlita Herman Bergmans konstgjuteri i Stockholm att gjuta den i brons. Sedan skulle bysten förses med ett fundament i röd granit och presenteras på en vit träpiedestal.

– Jag tycker att bysten kunde stå mitt emot Julius Sundbloms byst i lagtingshusets andra våning, säger Ulrika Kjeldsen.

Cv och brev

Det tredje förslaget är Barbro Erikssons och även det består av två delar. Den ena delen är ett broderi på linneväv där Fanny Sundströms handskrivna cv går att läsa.

– Det finns i landskapsarkivet. På cv:t broderar jag sedan ett porträtt av henne som grundar sig på ett fotografi, säger Barbro Eriksson.

Den andra delen har en botten på linneväv där hela ytan täcks av en text ur ett brev till Fannys väninna Rut. Den inleds med Fannys önskan om att vara konstnär och en närmare förklaring till varför hon vill det.

– Det var en så drabbande text. Den visar på vilken pionjär hon var och det är otroligt att tänka att hon var bara 22 år då hon skrev det. Hon var en rebell och samtidigt mycket bildad. Hon får mig faktiskt att tänka på Selma Lagerlöf, säger Barbro Eriksson.

Kanslikommissionen bestämmer vilket av de tre förslagen som ska förverkligas under oktober månad.