Att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar ska ha samma rättigheter som de utan funktionsnedsättningar är det nog ingen som ifrågasätter. Faktum är att så ser samhället inte ut i dag.

Förra veckan hölls en konferens på Åland med deltagare från hela Norden samt från tre självstyrande områden. Temat var FN:s rättigheter för barn och unga med funktionsnedsättningar, och om hur dessa rättigheter omsätts i praktiken.
Norden ligger långt fram när det gäller funktionsnedsattas rättigheter, men fortfarande finns mycket att göra.
”Om vi inte uppfyller dem (rättigheterna, reds. anm.) är det en stor grupp i populationen som inte kan delta i den demokratiska processen i samhället”, sade Emelie Weski, generalsekreterare på Föreningen Nordens ungdomsförbund i Sverige, till Ålandstidningen under konferensen.
Konkret kan det handla om att det råder brist på ledsagare och assistenter, ofta till följd av ekonomiska nedskärningar, vilket gör att de med funktionsnedsättning exempelvis inte kan ta sig till vallokalerna för att rösta. Men det handlar också om segregation och utanförskap. Enligt deltagare i konferensen är det i dag mer segeregerat i skolorna och på fritiden än tidigare. Segregation i skolan tenderar att hänga kvar in i arbetslivet, något som också bidrar till försvagning av demokratin.
I Sverige överlämnades i år Demokratiutredningens slutbetänkande till regeringen. Där har möjligheterna att vara en del av demokratin för personer med funktionsnedsättningar granskats. Här konstateras att grundläggande förutsättningar för ett deltagande på lika villkor saknas.
Det handlar bland annat om att vallokaler ligger otillgängligt, att informationen inte är tillgänglig för alla och att de lokaler som används för politiska möten inte är anpassade för exempelvis rullstolar.
Valdeltagandet i Sverige är lägre för personer med funktionsnedsättning än för andra vilket i längden leder till att frågor som rör människor med funktionsnedsättning blir mer osynliga i debatten. Ett av sammanlagt åtta mål som Demokratiutredningen föreslår är nu att demokratisk delaktighet ska utgöra ett mål i funktionshinderspolitiken. Det här är något för Åland att ta efter.
Vi behöver arbeta på alla plan för att göra samhället tillgängligt för alla. Barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning är en lika viktig del av vårt samhälle som resten av alla invånare. FN:s rättigheter handlar inte bara om att behandla alla väl, utan också om att skapa ett demokratiskt samhälle där alla är delaktiga.
Åland får nu en permanent plats i den nationella delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Delegationens uppgift är bland annat att underlätta genomförandet av FN:s konvention. Socialminister Wille Valve (MSÅ) menar att det här är av vikt då det ger Åland direkt tillgång till all information och också möjlighet att påverka på området. Låt oss hoppas att det här är ett steg på vägen för att göra Åland tillgängligt för alla.

Petra Dahlgren