Pojkar kan vara på många olika sätt. Detsamma gäller för flickor. Men länge avspeglades inte detta särskilt väl i barnlitteraturen. Pojkarna i berättelserna har, grovt generaliserat, jagat drakar med svärdet i högsta hugg medan flickorna suttit instängda i torn och väntat på att deras prinsar ska komma till undsättning.
Många undantag finns förstås.
Astrid Lindgrens Pippi Långstrump var på många sätt banbrytande. Pippi är komplex: modig, stark och omtänksam i ett. Hon ryter till mot mobbarna och skyddar de svaga, bor i ett ruckel men är rik som ett troll. Bilden av Pippi gör uppror mot de gamla könstereotypa föreställningarna om typiskt manliga och kvinnliga egenskaper – och hon har älskats av generationer av barn världen över.
En bok som på senaste tid rönt stor uppmärksamhet är ”Godnattsagor för rebelltjejer: 100 berättelser om fantastiska kvinnor”. Glädjande är att boken, som lyfter fram kvinnor från hela världen, ingår i Litteraturföreningens projekt om utdelning av böcker till Ålands unga läsare.
I Sverige finns en stor medvetenhet om de gamla könsrollerna, något som även avspeglar sig i den nya barn- och ungdomslitteraturen. Mindre bokförlag har dessutom nischat in sig på normöverskridande böcker och de stora förlagen söker mer aktivt än tidigare efter ny barn- och ungdomslitteratur som kliver utanför majoritetssamhällets normer.
Mot den bakgrunden är det inte heller förvånande att majoriteten av huvudpersonerna i de nyutgivna barn- och ungdomsböckerna i Sverige nu utgörs av tjejer (55 procent år 2016).
Svenska barnboksinstitutet, som tar fram utgivningsstatistiken, noterar även att det inte bara är flickorna som ges större utrymme. En tydlig vilja till inkludering märks också. Våra yngsta har i dag möjlighet att läsa om personer med olika psykiska funktionsvariationer, om flyktingar, om barn med samkönade föräldrar och så vidare. Böckerna tar också upp frågor kring till exempel kroppskonstitution, sexuell läggning eller etnicitet.
I landskapet Ålands läroplan för grundskolan stipuleras att de första åren i skolan är viktiga när det kommer till att ta tillvara barnens nyfikenhet och lusten att lära. Det sägs också att bilder och berättelser måste få stor plats i undervisningen.
Men även för yngre barn än så är barnböckernas innehåll av vikt. Få torde opponera sig mot högläsningens betydelse för språkutvecklingen. Men litteraturen erbjuder också en viktig spelplan när det kommer till att vidga barnens världsbild och skapa förståelse för det som känns annorlunda eller obekant.
Eller som barn- och ungdomsbibliotekarie Annica Andersson uttrycker det i gårdagens Ålandstidningen: ”Det är inte farligt att läsa om svåra ämnen så länge man som vuxen finns där för att svara på frågor”.

Annika Kullman