I fredags rapporterade Ålandstidningen om fyra positiva nyheter från det åländska näringslivet. Det åländska fintech-bolaget Enfuce säkrade 10 miljoner i finansiering, något som nu ger dem möjligheten att expandera globalt. Bakom de 10 miljonerna står riskkapitalboalget Maki.vc, men även Nordea, Lokaltapiola och statliga Finnvera är involverade.
Ålandstidningen rapporterade även att det index för klimatavtryck som Ålandsbanken utvecklade 2015 och började erbjuda sina kunder 2016, nu blir eget bolag.
Tillsammans med Doconomy grundar nu Ålandsbanken Åland Index Solutions. Bolaget ska försvara rättigheterna till indexet men verksamheten blir fortsättningsvis ett affärsområde i det av Ålandsbanken delägda bolaget Doconomy. Utvecklingen av indexet sker nu kontinuerligt och tillsammans med Standard & Poors kommer en ny version lanseras vid årsskiftet. Med hjälp av indexet vill man engagera 500 miljoner människor i klimatfrågan globalt.
Även Crosskey kom med goda nyheter. Den norska kreditbanken Komplett Bank valde Crosskey som leverantörer av en plattformlösning som följer PSD2-direktivet, som handlar om att betaltjänster på den inre marknaden följs.
Även, det av Ålandsbanken delägda bolaget, Nordic Dreams meddelade att de utvidgar sin verksamhet och har fått licens som värdepappersbolag från Finansinspektionen. Detta ska möjliggöra expansion av bolaget till övriga Europa.
Vi fick med andra ord förra veckan flera bra nyheter. Nyheter som säger en del om det åländska näringslivet.
För det första kan vi konstatera att Åland har ett högt kunnande inom bank som nu på allvar börjar ge frukt. Det visar också att vi på Åland har blivit bättre på att utveckla avknoppningar från kärnverksamhet. Avknoppningar som i sin tur bidrar till att vi bygger starkare bolag.
Historiskt har vi på Åland inte alltid varit bra på detta så det är spännande att se att vi får fler sådana fall, inte minst knutna till Ålandsbanken. Däremot ser vi att flera av dessa bolag, som nu kommer fram, inte har Åland som hemort.
Det finns olika orsaker till det men vi vet att i flera av fallen har näringsrättsregelverket varit orsaken till att bolagen inte valt Åland som hemort. I synnerhet i de fall där åländska bolag är delägare och inte huvudägare.
Ägare utan koppling till Åland har svårt att se varför en ägare ska ifrånsäga sig styrelseansvar på grund av ett regelverk som näringsrätten. Satsar man pengar så vill man gärna vara med i styrelsen. Det finns möjligheter för undantag men undantag är byråkratiska och uppskattas sällan av företag och dess ägare.
Det åländska näringslivet lär sig hela tiden och erfarenheterna av denna utveckling, som nu sker inom nämnda bolag, är en nyttig och viktig lärdom som kan tas vidare till andra åländska bolag.
Det ger också Åland, som samhälle, en liten knuff framåt i tider med dålig tillväxt, budgetunderskott och hotande lågkonjunktur.
Men den viktigaste lärdomen i det hela är enkel men viktig - vi kan om vi vill och vågar. Vi är bra på att göra Åland lite större än vad det de facto är. Låt oss våga mer och se möjligheter. Världen ligger där framför oss. Låt oss ta oss an den.
Daniel Dahlén