Man kan fråga sig vad kvinnorna gjorde medan männen skrev historia?
I många fall vet vi inte, men det betyder förstås inte att det inte funnits kvinnor som varit aktiva och stått för betydande insatser inom områden som litteratur, konst, vetenskap och politik. Kvinnors gärningar har däremot ofta osynliggjorts i historieskrivningen, de är helt enkelt inte lika väldokumenterade som männens.
För tre år sedan räknade Dagens Nyheter hur många namngivna personer – män och kvinnor – som fanns med i de fyra vanligaste läroböckerna i historia för högstadiet. Svaret: endast 13 procent var kvinnor och ju närmare modern tid man kom desto mindre blev andelen.
Minnesmärket över Gunnar och Ellen Eklund har från första stund väckt diskussion, men den har främst handlat om placeringen på stadens mark i Esplanaden. Att minnesmonumentet ska hedra även Ellen Eklund har varit en icke-fråga fram till för några veckor sedan då Viking Seniors fick beskedet att rederiet inte kommer att bidra med den utlovade summan på 30.000 euro. Motiveringen från Vikings styrelse var att Viking Seniors nu avser omnämna även Ellen Eklund i inskriptionen, och inte bara Gunnar Eklund som i det förslag som styrelsen tidigare hade godkänt.
”Styrelsen har tillställts en viss inskription, och godkänt att ett bidrag utgår i anslutning till den inskriptionen. Texten har därefter ändrats, och då utgår inte bidraget. Svårare än så är det inte”, säger styrelseordföranden Ben Lundqvist (ÅT 1.11).
Det kan förstås finnas förklaringar till beslutet som inte kommuniceras utåt. Kan det helt enkelt handla om att falanger i styrelsen redan från början ansett att det finns annat att lägga pengarna på och att man här såg en chans att dra tillbaka sitt stöd? Oavsett har frågan hanterats osmidigt och på ett sätt som öppnar för spekulationer och kritik.
”Jag begriper inte vad Viking Lines styrelse har emot Ellen Eklund", säger Viking Seniors ordförande Jan Kajander till Ålandstidningen (2.11).
Det är en fråga fler ställer sig. Bland dem finns Carita Blomsterlund och Carola Eriksson med familjer som nu går in och täcker upp med de 30.000 euro som styrelsen inte vill betala.
Faktum kvarstår. Till det minnesmonument över paret Eklund som så småningom kommer att invigas utanför Viking Lines kontor har rederiet, såvida man inte omprövar sitt beslut, inte bidragit med en cent.
Det som framför allt gör Viking Lines styrelses agerande så oförklarligt och småaktigt är att vi vet vad Ellen Eklund gjorde, hennes arbete med den administrativa delen av företaget är omvittnat. Hon hör inte till de kvinnor som marginaliserats utan har gång på gång lyfts fram som en viktig del av framgångssagan.
Ellen Eklund skrev, med eller utan sitt namn på minnesmonumentet, historien tillsammans med sin make. Att hylla henne förminskar inte Gunnar Eklunds eller de andra stora ägarfamiljernas livsvärv.

Annika Kullman