Självstyrelsen behöver en rejäl skopa optimism. För att ta tillvara de möjligheter som trots allt är befintliga.
"MÖJLIGHETERNA ATT använda självstyrelsen är begränsade, ofta obefintliga." Så skriver Ålands framtids språkrör Erik Schütten i en kommentar på alandstidningen.ax till min tisdagsledare, som handlade om den fråga centern och fs lyft upp i valrörelsen: Våga använda självstyrelsen. Särskilt makten över kommunalskatten, den enda skatt Åland har i egna händer.

ATT ERIK SCHÜTTEN målar med så mörka penseldrag beror på att hans parti behöver en hotbild. Den dag det står klart att det också kan finnas möjligheter med dagens självstyrelse är självständighet inte lika påkallat. Partistrategiskt är därför hans kommentar förståelig. På många andra sätt är den däremot svårare att förstå. Var landar Åland om vi beskriver dagens situation som hopplös och inte ser öppningarna som trots allt kanske finns?

I SIN BOK "Ålandskungen" skriver författaren Johannes Salminen tänkvärt om vad som drivit självstyrelsen framåt. Julius Sundblom var en man med en stark vision. Den visionen förverkligades aldrig. I stället för återförening blev det självstyrelse. Många andra hade gett upp vid det laget. Julius Sundblom sa: nu ska vi arbeta. Med Salminens ord: "Vid närmare eftertanke kunde inte heller Julius Sundblom förneka att den blivande autonomin öppnade nya och intressanta möjligheter. Realisten - och optimisten! - inom honom tog ut sin rätt."

HITTA MÖJLIGHETER där problemen hopar sig. Vänd nackdel till fördel. Var realist men ändå optimist. Var finns de egenskaperna i dagens debatt om framtidens självstyrelse?
De kunde vara synligare.
Ålands framtid utmanar med en energi som få andra partier i åländsk politik. Partiet har drivit på diskussionen, inte bara om självständighet utan också om självstyrelsen. Men samtidigt beskriver partiet ofta dagens självstyrelse med så dystra ord att det är svårt att känna igen sig.
Självstyrelsen är inte perfekt.
Men möjligheterna är knappast "obefintliga".
TA KOMMUNALSKATTEN. Att år efter år låta den ligga outnyttjad i redskapslådan är ett oerhört slöseri med självstyrelse.
Med hjälp av finurlighet och gott mod kunde Åland här bygga sig en egen skattepolitik på ett avgörande område. Det skulle inte lösa alla knutar. Men det kunde ge Åland chansen att tydligare än i dag skapa förutsättningar för den åländska ekonomin.
DAGENS SJÄLVSTYRELSE har en lång väg kvar till en modern europeisk autonomi. Klumpsummeekonomin är osund. Den skapar en ofantlig offentlig sektor. Det är svårt att bli vuxen om man lever på veckopeng hela livet.
Men. I väntan på ökat ekonomiskt ansvar har Åland ingenting att förlora på att inte göra det bästa av ett knepigt läge. Självstyrelsen behöver en rejäl skopa optimism. För att ta tillvara de möjligheter som trots allt är befintliga.

Niklas Lampi