En välkommen debatt kring den åländska public servicens roll initierades tidigare i veckan av den liberale lagtingskandidaten Jannik Svensson. Budskapet var tydligt – public service ska skrotas. Liberalernas partiledare Katrin Sjögren var snabbt ute och tog avstånd från Jannik Svenssons utspel. Frågan om public service i stort är dock fortsättningsvis intressant. Inte kring public services varande utan snarare kring dess roll. Vilka arenor ska public service agera på? Vilket är det politiska mandatet? Hur ser styrningen ut av Ålands radio och tv?

Den gångna mandatperioden togs ett nytt mediepolitiskt program fram av sittande landskapsregering. Programmet är ambitiöst men flera av de politiskt heta frågorna saknas. Det saknas tydliga beskrivningar, även om frågorna lyfts, om styrning och tillsättande av styrelser och programnämnder. I korthet framgår det bara att en ändring behövs. Därutöver är det långsiktiga uppdraget vagt och skulle vara betjänt av en tydigare handlingsplan. Kort och koncist saknas även till många delar den politiska målsättningen med åländsk public service.

Att public service har en roll att fylla även fortsättningsvis visar vår omvärld. Att däremot försöka låta påskina, som Ålands radio och tv:s redaktionschef Camilla Karlsson-Henderson gör i insändaren den 27 augusti, att Ålands radio skulle vara den viktiga neutrala nyhetsbevakaren då det finns en ägarkoncentration hos lokaltidningarna är direkt fel. Är det någonsstans det finns en ägarkoncentration så är det hos Ålands radio och tv där organisationen tillfullo ägs av landskapet. Där styrelsen har en politisk bindning och koppling till sittande regeringspartier. Det är problematiskt och ger en otydlighet samt kopplingar till regeringspartier som i värsta fall kunde användas på fel sätt. Därför behöver detta ses över. Åland kunde med fördel ta lärdom av arbetet som gjorts i till exempel Sverige där det finns tydliga riktlinjer och där politiseringen av styrelser upphört.

Vidare finns det en vilja att utveckla Ålands radio och tv till att omfatta alla möjliga komunikationskanaler. Det är ambitiöst och visar på en framåtanda. Från ett ägarperspektiv måste dock Ålands landskapsregering ställa sig frågan – var går gränsen? Vad ska vi syssla med? Ska vi konkurrera på samtliga områden med privatfinansierade lösningar inom radio, tv och nyhetssajter? Återigen har den svenska regeringen gjort tydliga avgränsningar för sin public service. Låt oss göra detsamma här. Med tydlighet skapas möjligheter för samtliga involverade. I dag är det otydligt.

Public service behövs men debatten kring utformandet och uppdraget är välkommet. Inte bara för oss inom medievärlden utan för hela Åland. Åland behöver ett brett spektra av nyheter för att vi ska kunna upprätthålla vår demokrati och självstyrelse. Om Ålands radio och tv som indirekt skattefinansierad organisation får för fria tyglar hotar det hela det åländska medielandskapet. Det är inte bra för Åland.

Daniel Dahlén