Landskapets fastighetsverk förvaltar i dag landskapets landområden på Åland. Landområdet utgör cirka 5.230 hektar land, eller 3,3 procent av Ålands hela landområde. Landområden med olika användningsområden. Ett av dem är jakt och för tillfället pågår som bäst ansökningarna för arrendering de kommande tre eller sex åren.
– Landskapet har massor med mark. Allt från naturreservat till tomter i staden för skolor och mycket däremellan. Så det finns sedan gammalt mark som är avsatt för jakt. All mark har sitt användningsområde, säger Stefan Rumander, vd på fastighetsverket, som har hand om skötseln av landskapets markområden.
Innan fastighetsverket tog över skötseln av landområdena var det skogsbruksbyrån som arrenderade ut jaktmarken via avtal om sex år åt gången. Till sommaren går majoriteten av avtalen ut.
– Tidigare har man haft ett upplägg med slutna anbud men vi tycker att det leder till för stora variationer i pris mellan områdena. Därför har vi infört ett upplägg med fasta priser baserat på flera perioders erfarenhet om hur jägarkåren värdesatt ett område. Om flera accepterar priset blir det en transparent auktion mellan dem som accepterat, säger Stefan Rumander.
2.328 hektar
Totalt arrenderas 26 områden om totalt 2.328 hektar ut för jakt. Tre områden ges för första gången ut på tre år och därefter från och med 2021 för sex år. Övriga områden arrenderas som tidigare ut sex år åt gången.
– Det är för att vi i framtiden vill ha ut jaktmarker på marknaden var tredje år i stället för som nu var sjätte år. Det handlar om att få rotation om det dyker upp nya jaktlag eller kompisgäng.
Vem som helst kan arrendera marken men att överlåta jakträtten till annan person är inte tillåtet.
Stefan Rumander säger att fastighetsverket får in drygt 20.000 euro på jaktarrenden varje år.
– Men vår ambition är inte nödvändigtvis att maximera uttaget av pengar. Vi vill ha nöjda arrendatorer som även bedriver viltvård på områdena.
Enligt Stefan Rumander är de 26 områden och 2.311 hektar som nu arrenderas ut lejonparten av landskapets markområdena som är avsedda för jakt.
– Det kan finnas någon holme här och där som jag inte känner till i detalj nu. De här områdena utgör den största delen.
Sex över 150
Stefan Rumander säger att det historiskt sett funnits ett stort intresse för landskapets jaktmarker.
– Och inför den här ändringen har vi pratat med flera parter, däribland några av arrendetagarna, för att få en bild av uppfattningarna och sedan kunna ta ett ordentligt grepp och göra det så bra som möjligt för så många som möjligt.
Jakträtten omfattar alla enligt jaktlagen tillåtna arter, dock inte vårjakt på sjöfågel, men är framför allt avsedd för jakt på rådjur. Sex av områdena är 150 hektar eller större.
– Det innebär att arrendatorn själv har rätt att bedriva rådjursjakt på marken. Arrenderar man ett område som är mindre än 150 hektar måste man gå ihop med någon angränsande markägare för att få jaga rådjur.
Förutom i Ingersvik på Kumlinge är samtliga områden på fasta Åland.
Roger Gustavsson, jakthandläggare på landskapsregeringens jaktenhet, säger att samma regler gäller på landskapets jaktområde som på alla andra.
– Licenstilldelningen behandlas lika som för alla andra och samma jaktlag och förordningar gäller. Vi tar inget enskilt beslut för landskapets jaktmarker.
I landskapet finns i dag också flertalet allmänningar där till exempel höst- och vårjakt på fågel får bedrivas av ålänningar.
Stornäset i Sund har fram tills nu varit ett område som funnits endast internt för LR och dess representationsjakt.
– Det fortsätter vi med att erbjuda men det finns också möjlighet för åländska företag och privatpersoner att från fastighetsverket köpa en jaktdag om någon så skulle önska och vi har möjlighet att leverera jaktledare och hund, säger Stefan Rumander.
När anbudstiden gick ut hade 240 ansökningar kommit in till Fastighetsverket. Ett antal hade dock ansökt om flera områden så antalet faktiska sökande är lägre. Stefan Rumander säger att man hoppas vara klara med fördelning, lottning och budgivningar inom två veckor.

Kevin Eriksson