Mellan 2022 och 2023 såg hela Norden en markant ökning av bedragare som på olika kreativa sätt lyckades lura medborgarna på pengar. Ålandstidningen har i många omgångar berättat om hur också ålänningar drabbats och lurats att ge bort sina inloggningsuppgifter eller att överföra stora summor.

I mitten på januari hade ålänningarna lurats på omkring 2,5 miljoner euro, enligt polisens uppgifter.

Ser man till bankbranschen i hela Finland försökte bedragare komma över 77 miljoner euro under fjolåret.

– Av detta har bankerna lyckats stoppa 33 miljoner, säger Juho-Pekka Savolainen.

Men mörkertalet tros vara stort.

– Siffran är garanterat tre gånger större, folk vågar inte berätta att de blivit lurade. Man skäms över vad man gjort.

Han uppmanar dock folk att berätta för sin bank vad de varit med om. Olika interna säkerhetssystem listar misstänkta mottagarkonton och programmen larmar om en betalning är på väg till något av dem.

– Berättar du att du blivit lurad kan du vara med och förhindra att någon annan drabbas, säger Juho-Pekka Savolainen.

Den största gruppen som luras, enligt samlad statistik från banksektorn i Finland, är de som uppmanas att göra en placering. Erbjudanden kan komma till exempelvis till mejlen eller till sociala medier där en kändis rekommenderar en placering. I fjol lurades finländarna på 16,2 miljoner euro i placeringar som bedragare i verkligheten låg bakom.

– En grundregel är: utlovas bra avkastning och det låter för bra för att vara sant, så är det inte sant.

Falska placeringar

Juho-Pekka Savolainen berättar att det finns kunder som kommer in till bankerna och vill göra placeringar som verkar misstänksamma. Trots att rådgivarna varnar – eller kanske till och med vägrar genomföra placeringen – står kunden på sig och går vidare till en annan bank för att genomföra affären.

– I början kanske man får avkastning också och gör ytterligare placeringar. Men någon gång när man vill ta ut går det inte mera.

Ålänningar har under de senaste åren blivit uppringda av bedragare som påstått sig vara någon annan. Men de vanligaste bedrägerierna sker ändå via mejl utformade som om till exempel en myndighet kontaktar dem.

– Den vägen blev finländare i fjol av med tolv miljoner euro.

I samma kategori ingår också så kallade ”Nigeriabrev” som kostade finländarna tio miljoner euro i förlorade pengar.

– Klicka aldrig på okända länkar, säger Juho-Pekka Savolainen och påminner om att en länk kan se korrekt ut – men att det är bättre att till exempel gå direkt in i webbläsaren på Skattemyndighetens hemsida och logga in den vägen, än att klicka på en länk som påstås komma därifrån.

Fördröjda uttag

Nordea Sverige har precis lanserat ett sparkonto med fördröjda uttag, pengarna går ut först tre dagar efter att transaktionen är gjord. På det sättet skapas tid att stoppa pengar som är på väg fel, om kunden blir misstänksam. Något motsvarande finns inte hos Nordea Finland.

– Det är ett ypperligt sätt att bromsa bortförseln av pengar. Jag tycker det låter intressant om vi skulle få det till oss också.

Men, säger Juho-Pekka Savolainen, samtidigt är det ett steg bort från samhällets önskemål om att betalningar ska gå så snabbt som möjligt.

– Det är hemskt det här, bedragarna bidrar till att förhindra det vi är ute efter: att det ska vara så enkelt som möjligt att göra våra bankärenden digitalt.