Som Ålandstidningen tidigare har rapporterat misstänks ett taxiföretag ha lurat KST på 1,1 miljoner euro mellan 2021 och 2024 genom att registrera falska resor. Bedrägeriet misstänks ha skett genom att taxichaufförer fotograferat klienters färdtjänstkort och registrerat falska resor, även med kort tillhörande avlidna personer.
Avslöjandet om ett omfattande bedrägeri inom färdtjänsten väcker starka reaktioner. Hur kunde ett taxibolag i Godby under flera år utnyttja systemet och försnilla 1,1 miljoner euro utan att det upptäcktes?
Nu svarar förbundsdirektör Katarina Dahlman.
– Ökningen av kostnader såg ganska naturlig ut. Man kan se hur färdtjänstkostnaderna stigit genom åren, från 1,9 miljoner euro i bokslutet för 2022 till 2,3 miljoner år 2023, men både klientantalet och antalet resor ökade också samtidigt som självrisken för färdtjänstresor sänktes. Vi bedömde även att kostnadsökningen kunde kopplas till ökad rörlighet efter att restriktioner under pandemin minskat. I bokslutet 2024 landar färdtjänstkostnaderna på 2,4 miljoner euro, säger hon.
Varför upptäcktes inte de misstänkta avvikelserna tidigare, saknades det varningssystem eller resurser för noggrannare granskning?
– Kostnadsökningen var procentuellt sett inte så stor, och utan historisk data att jämföra med var det svårt att identifiera mönster.
Tidiga signaler
Redan 2022 började KST upptäcka problem i underlagen från taxibolagen.
Varför dröjde det till 2023 innan en polisanmälan gjordes?
– Vi såg att det fanns fel i underlagen från Taksikuutio men vi misstänkte i det skedet inget brott. Därför höll vi ett informationsmöte med taxiidkarna för att klargöra reglerna. Det var först senare, när vi fick in samtal från klienter och började förstå att något inte stod rätt till, som vi gjorde anmälan.
Varför såg det plötsligt ut som ett brott 2023? Vad var det som specifikt gjorde att ni gick från att inte misstänka något till att anmäla?
– Samtalen, kombinerat med att KST såg orimligheter i underlagen, fick oss att agera.
Hur kunde så stora summor försvinna utan att upptäckas av KST:s kontrollrutiner?
– Det misstänkta brottet tros ha skett genom att taxiidkarna har registrerat resor som inte har skett genom att ha haft olovlig tillgång till klienters färdtjänstkort eller manipulerat kortläsaren. Vi har blivit utsatta för något man inte tror ska hända.
I efterhand kan man alltid ifrågasätta om KST borde ha agerat annorlunda, men Katarina Dahlman menar att man agerade utifrån den information man hade för tillfället.
– Det var först 2023 vi kände att vi hade tillräckligt för att anmäla det, säger hon.
Framtida åtgärder
En aspekt som väckt stor uppmärksamhet är att färdtjänstkort tillhörande avlidna har använts.
Hur är det möjligt att KST hade avlidna kvar i systemet?
– Avlidna tas bort manuellt, och det har skett löpande. Tyvärr har vissa klienter trots det funnits kvar i registret. Det är nu åtgärdat.
Hur förhindras liknande brott i framtiden?
– Vi utreder att upphandla färdtjänsten på ett annat sätt. Exakt hur systemet ska göras om är inte klart, men vi jobbar med kravställningen under våren. Styrelsen behöver sedan ta ställning till det.
Hur känns det för dig som direktör att detta skett?
– Jag är väldigt besviken. Vi jobbar med skattemedel och för att hjälpa de svagaste i samhället. Att någon misstänks utnyttja systemet på det här sättet är oerhört tråkigt. Jag hoppas att vi med kvarstaden kan få pengar tillbaka.
Miljonbedrägeriet mot KST – hur kunde det hända?
Det här är KST:s egen analys av hur bedrägeriet kunde ske och varför kostnadsökningen till en början verkade vara en naturlig utveckling.
• Självriskändring. Från 1 januari 2022 sänktes självrisken till 2,50 euro per resa (tidigare 2,00–4,50 euro). Det kunde i teorin öka kostnaderna med upp till 90.738 euro per år och bidrog till fler resor.
• Fler klienter och högre kilometer-pris. Ökat behov och stigande transportkostnader drev upp utgifterna. Samhällets ökade rörlighet och fritidsaktiviteter har också påverkat.
• Ingen jämförelsedata. Tidigare varierade servicenivåer mellan kommunerna, vilket gjorde det svårt att upptäcka mönster.
• Två typer av stöd. Att det finns två olika typer av stöd – färdtjänst enligt handikappservicelagen och stöd för rörlighet enligt socialvårdslagen – försvårade kontrollen eftersom de har olika regelverk, målgrupper och kriterier för beviljande.
• Taksikuutio-avtal. Klienter får kort med beviljade resor. Taxiresor registreras digitalt, och ersättningar går via Taksikuutio.
• Omfattande volymer. 600 färdtjänstklienter kan göra i snitt 18 resor per månad, totalt 10.800 resor. Därtill kommer 150 klienter med rörlighetsstöd. Taxitillstånd ges via LR och klienten har möjlighet att välja vilket taxibolag som helst för sina resor
Detta har hänt
• Ett taxibolag i Godby misstänks ha lurat Kommunernas socialtjänst (KST) på 1,1 miljoner euro mellan 2021 och 2024 genom att registrera falska resor i färdtjänstsystemet. KST polisanmälde företaget 2023, och året därpå slog polisen till med en husrannsakan. Inledningsvis misstänktes tre personer för grovt bedrägeri, varav en greps. Utredningen pågår fortfarande, och antalet misstänkta har nu vuxit till tolv personer.
• KST bildades 2021 och är ett kommunalförbund som alla åländska kommuner är medlemmar i. KST har hand om all kommunal socialvård på Åland, förutom äldreomsorg.
KST:s budget och bokslut för färdtjänst
• 2022 (bokslut): 1,943 miljoner euro.
• 2023 (bokslut): 2,273 miljoner euro.
• 2024 (budget efter omdisponering): 2,427 miljoner euro.
• 2025 (budget): 2,440 miljoner euro.
• Antal klienter: 2022: 553. 2025 (prognos): 590.